50 First Dates

Jag vet inte hur många gånger jag sagt det. Jag vet inte heller hur många gånger jag måste säaga det. Adam Sandler är ingen dålig eller medioker skådespelare. Talangen finns. Men arbetsmaterialet saknas. Filmerna han väljer kan Sandler bara skylla sig själv på.
Den snygga tjejen möter arbetarpojken som med alla möjliga medel vill få henne att falla för honom. Ja, vi känner igen det. Tyvärr måste det tilläggas att hela historien, om vi nu kan kalla den det, blev uttjatad efter en kvart, horribel efter ytterliggare femton minuter och nästan oemotståndlig.

Adam Sandlers rollfigur är barnslig och klumpig precis som vanligt. Det är nästan en utveckling av hans tidigare karaktärer, eftersom de alla i princip är likadana. Sandler spelar i denna film Henry Roth, en charmig veterinär bosatt på Hawaii. Han är en riktig tjejtjusare, som på löpande band raggar upp – och dumpar turisterna på ön – livrädd för att binda sig. Lucy är en tjej som genom en bilolycka ett år före mötet med Henry dragit på sig en hjärnskada, vilken gör att hennes korttidsminne går förlorat efter en dag. Hon återupplever ständigt samma dag, och hennes överbeskyddande far och bror gör allt för att hon ska invaggas i en falsk trygghet och tro att det fortfarande är samma dag som olyckan. Men, så kommer Henry som en ädel riddare, som försöker rädda Lucy från detta öde genom att testa nya knep och metoder. Henry faller pladask för Lucy, men måste varje dag få henne att åter bli kär i honom.

I “50 First Dates” kommer humorn från att regissören, i sina hjälplöst desperata försök att kompensera bristen på intrig, petar in några helt irrelevanta karaktärer i bakgrunden. Med risk för att komma med en kliché så blir det snabbt både långdraget och urvattnat. Vi får inte heller glömma Rob Schneider. En av vårt århundrates sämsta skådespelare. Schneider saknar personkemi, talang, inlevelse – allt som en skådespelare behöver. Suck.

Sandlers egna filmbolag, “Happy Madison Movies” producerar numera alla Sandlers filmer. Just det företaget har byggt upp sin image genom att göra dylika filmer, innebär det att Sandler har grävt sin egen grav. Jag hoppas han fyller igen hålet, lämnar över företaget till någon annan själ, och tar sig ann filmer han är värd att medverka i.