Hotet inifrån

Secret Service. Presidenten. Förrädare inom de egna leden. Tidspress. Kiefer Sutherland och Michael Douglas. Känns det igen? I stil med “In The Line of Fire” kämpar Secret Service den här gången med att få reda på vem förrädaren är och vad som hotar presidenten. I det väldigt klassiska “fel-person-anklagad”-stuket börjar filmen på en av det minst originella sätten jag sett på länge.
Michael Douglas är stackaren som tack vare lite opassligheter blir den som utpekas som förrädare. Som den jagade Pete Garrison gör han sitt bästa för att rentvå sitt namn, samtidigt som han skall finna vilka som ligger bakom det här egentligen.

Med en oinspirerade storyline lider den här action / thriller / drama / b-filmshybriden av rörigt filmande, dåligt manus och en väldigt dålig karaktärsutveckling. När det ska vara spännande, är det inte spännande. När man ska känna något, kan man inte bry sig mindre. Gnistan saknas igenom hela filmen – och en thriller utan det där lilla extra, blir bara en b-film.

Kim Basinger känns iskall, Eva Longoria gör en roll mest för att visa fina former, Kiefer Sutherland får filmen att likna 24-light, Michael Douglas känns mest slut och saknar den passionen och glöd som skulle fått den här filmen sevärd.

Men för att vara rättvis – stundtals är den småintressant. Fast när plotholes, omotiverat dåligt skådespelande och en allmän kunde-inte-bry-mig-mindre attityd är vad man känner, är det rätt onödigt att slänga ut 90~ kronor på den här smörjan.

Håll sådant här direkt till DVD/TV istället. När en thriller får mig att gäspa och snegla på klockan saknar den helt enkelt gnistan som behövs för att just vara den typen av film.