Win a Date with Tad Hamilton!

Tänk dig att du får träffa din stora filmidol och det slutar med att han börjar dyrka dig! Den filmstjärnedyrkande småstadstjejen Rosalee Futch deltar i en tävling där priset är en träff med filmstjärnan Tad Hamilton. Tro det eller ej. Men Rosalee vinner helt överraskande tävlingen! Hollywood-hunken Tad Hamilton har fått dåligt rykte och måste jobba upp det igen för att få en roll i en film han drömmer om att få ha huvudrollen i. Till hennes bäste vän Petes förtvivlan åker Rosalee till Los Angels och charmar den stenrike filmstjärnan. Pete är grannkillen som även han är hopplöst – och hemligt – förälskad i henne.
Kärleksfullt? Nja. Roligt? Nja. Förutsägbart? JA! Ibland undrar man vad som går genom vissa manusskribents huvud. Okej, det är Hollywood, och filmen riktar sig faktiskt till en speciell målgrupp. Men, det spelar ingen roll, man kan, och bör inte få, skriva dylika filmer. Vartenda replik, vartenda vänding – allt, precis allt är förutsägbart. Kate Bosworth lyckas inte vara charmig, Topher Grace är bara klumpig, och Tad Hamilton själv, Josh Duhamel, känns bara helt felplacerad. “Gör det inte ont att le helt tiden” frågar Rosaleen vid ett tillfälle. “Nej, inte om du tränar”, svarar stjärnan. Okej?

Småtjejer i åldern fem till åtta lär älska filmen. Småstadstjej möter stjärna = kärlek. För ni som fyllt åtta kan jag rada upp trettiofem kärleksfilmer som är bättre. “Garden State” eller “Dagboken” är bättre alla dagar i veckan. Men, gillade du “Crossroads” eller “En Prinsessas dagbok”, då är “Win a date with Tad Hamilton” helt perfekt.

Okej, nu blev min recension lika dålig som filmen. Det bör räcka som motivering.