Publicerad kl 22:31 den 13 Maj 2006

av

Jesper Åkerlind

jesper@cine.se


Jag har gjort över 20 filmer och fem av dem är bra

Tom Hanks

En soldat i andra världskriget. En tecknad leksakscowboy. En fängelsevakt. Och en man som trots låg IQ klarar sig genom de svåraste situationerna. Trots vitt skillda roller har Tom Hanks, som en av ytterst få skådespelare, lyckats med bedriften att få hela fem filmer med på IMDBs top 250-lista och ytterligare några strax under. Men Tom är inte nöjd, ”jag har gjort över 20 filmer och fem av dem är bra”.

Thomas Jeffrey Hanks föddes den 9 juni 1956 i Concord, Kalifornien. När Tom var fem år skillde sig hans föräldrar, och tillsammans med sina två äldre syskon fick Tom hädanefter bo hos sin far. Eftersom fadern jobbade som kock och detta krävde att han flyttade mycket så hade Tom inte någon stillsam barndom. Tillsammans med sina syskon fick han byta från skola till skola och fick aldrig några fasta vänner. Att fadern gifte om sig gång efter annan gjorde inte saken bättre och vid tio års ålder hade Tom haft tre mödrar, gått i fem skolor och bott i tio hus. ”Jag hade en jobbig uppväxt, vilket kanske berodde på att mina föräldrar var pionjärer inom skilsmässolagen i vår stat och detta ledde till många flyttar. Det blev många styvfamiljer utmed åren och ganska så hoppigt”. Slutligen fann dock familjen ett ställe att bosätta sig på i Oakland. För första gången kunde Tom nu få riktiga vänner och började spela baseboll och fotboll. Samtidigt började han nu också spela i skolans teatergrupp och folk fick snabbt upp ögonen för hans tallang.

Under tonåren började Tom i Chabot College nära Harward, samtidigt som han under sin fritid jobbade på ett hotell i närheten. Efter två år på Chabot flyttade han vidare till California State University. Här mötte han en person som skulle komma att betyda mycket för honom i framtiden. Det var en man vid namn Vincent Dowling. Tom hade länge försökt få skådespelarroller på universitetets teater utan att lyckas. Frustrerad sökte han sig då till en lokal teater och gjorde en audition där. Han fick rollen, och detta blev början på hans karriär inom skådespelaryrket. Regissören, Dowling, blev så imponerad att Tom snart också tilldelades en roll i pjäsen ”The Taming Of The Shrew”. Trots att lönen på 210 dollar i veckan kanske inte var något att hurra för så hade Tom nu gjort sin första seriösta roll. Samtidigt träffade han sin första kärlek, Samantha Lewes. De gifte sig, flyttade till New York och köpte sig en lägenhet. Tyvärr blev det inte så lätt som Tom hade tänkt sig att få något jobb, och när de snart fick ett barn tillsammans blev inte situationen lättare. Räddningen kom dock när Hanks åter igen blev kontaktad av Vincent Dowling och blev erbjuden en roll i hans teater. Tack vare detta fick Tom snart ytterligare en roll, och nu för första gången på film – i ”He Knows You’re Alone”. Tyvärr blev detta inte någon bra början på karriären för Toms del. Filmen floppade och fick ingen som helst genomslagskraft.

Genombrottet kom dock några år senare. Tom hade nu fått ytterligare ett barn med Samantha och de hade flyttat till Los Angeles. Det var ett samtal från självaste Ron Howard som skulle komma att sätta fart på Hanks karriär på allvar. Howard ville att Hanks skulle spela en biroll i hans kommande film ”Splash”. Hanks testspelade för rollen, och var så duktig att han istället för birollen tilldelades huvudrollen. Även om filmen i sig inte blev någon succé så var det ingen som tvivlade på att Hanks insats var bra. De följande åren bestod mest av mindre lyckade komedier och TV-serier för Hanks del och det skulle dröja ända tills 1988 innan hans stora genombrott skulle komma. ”Big” hette filmen som verkligen gjorde ”Tom Hanks” till ett igenkännbart namn i Hollywood. Hanks fick rollen även fast både Harrison Ford och Robert De Niro var påtänkta. I filmen spelar Hanks en 12-åring i en vuxen kropp som har stora problem att klara av vuxenlivet. Den första Oscarsnomineringen var nu ett faktum, och även fast han inte tog hem Oscarn hade Hanks nu en rad erbjudanden om vilken hans nästa film skulle komma att bli. Samtidigt som han gjorde allt större framsteg framför kameran blev dock familjelivet ett problem. Till slut fungerade det inte längre och i samband med att ”Big” gick upp på bio så skillde sig Tom och Samantha.

Ytterligare några år av misslyckade filmer följde för Hanks del, och inte heller ”The Bonfire of the Vanities” som kom 1990 blev någon succé. Förväntningarna var höga inför filmen, med Brian De Palma som regissör och Tom Hanks i huvudrollen var det få som trodde att det kunde misslyckas – men det gjorde det. Samma år ordnade dock familjelivet upp sig igen då Tom träffade Rita Wilson. De gifte sig och det tog inte lång tid förrän första barnet kom. Tom hade dock lärt sig från sitt första äktenskap och med kommentaren ”Det är minst lika svårt att ha ett lyckligt äktenskap som det är att göra film” tog han nu en paus från skådespeleriet för att tillbringa mer tid med familjen.

Efter ett par år kom han dock tillbaka mer buller och bong i och med ”Sleepless in Seatle” där han spelade tillsammans med Meg Ryan. Den romantiska filmen skildrar en man som har förlorat sin fru och inte kan hitta någon ny – ända tills den dag han träffar Meg Ryan. Hanks karriär hade nu tagit mer fart än någonsin tidigare och redan nästa år lyckades han spela i ytterligare en succéfilm, denna gång vid namn Philadelphia. Nu var det ett hjärtskärande drama där Hanks spelade emot Denzel Washington. I och med denna fick Hanks också sin andra Oscarsnominering, och denna gång lyckades han faktiskt kamma hem statyetten. Oscarstalet från Hanks sida kom att bli en klassiker i Oscassammanhang.

Det kom att bli ännu bättre för Hanks del då han redan året efter gjorde ytterligare en enorm succé, denna gång i form av ”Forrest Gump”. Filmen tog hela världen med storm och det var ingen som blev förvånad när Hanks för andra året i rad tog hem Oscarsstatyetten för ”bästa manliga huvudroll”. I och med detta blev Hanks den första på 55 år att ta hem denna statyett två år i rad. Sedan dess har ”Forrest Gump” otaliga gånger utsätts till världens genom tiderna bästa film.

Vanligtvis när en skådespelare har gjort ett antal bra filmer försvinner de, i alla fal för ett tag. Inte Tom Hanks, han fortsatte att rada upp bra filmer. 1995 blev åter igen ett framgångsrikt år för Hanks, det började när han gjorde rösten till den animerade cowboyen Woody i Toy Story.

Detta blev en revolutionerande film eftersom det var en av de första datoranimerade filmerna. Och den lilla dockan Woody blev snabbt en favorit bland barnen och fanns snart både i leksakshyllorna och i Happy Meal-boxarna. Den karaktäristiska kommentaren ”Jag har en skallerorm i min stövel” blev också en favorit bland barn runt om i världen. Sedan fortsatte det för Hanks i och med Apollo 13. Detta var lite av en dröm att få spela in en rymdfilm för Hanks del som alltid har varit intresserad av rymden och vars favoritfilm är ”2001: A Space Odessey”. Detta blev Hanks andra samarbete med regissören Ron Howard och skildrade tre astronauter som får uppfylla sina drömar genom att resa till månen. Och tro det eller ej, men ännu en succé var ett faktum för Tom Hanks.

Tom bestämde sig nu för att ta ytterligare en paus från skådespelandet för att istället testa på att regissera själv. Han sade nej till huvudrollen i ”Jerry Maguire” och skrev istället själv manus till ”That Thing You Do” som han också regisserade. Filmen fick medelmåttig kritik och Hanks bestämde sig för att återgå till det han är bäst på – skådespeleriet. Näst på tur stod ännu en film där han skulle spela emot Meg Ryan, denna gång med titeln ”You’ve Got Mail”. Trots att kritikerna var oense var publiken enig och detta blev en riktig publiksuccé. Den var dock liten i jämförelse med den film som skulle komma härnäst för Hanks, ”Rädda Menige Ryan”. För första gången fick Hanks nu jobba med Steven Spielberg, och resultatet blev minst sagt lyckat. Här spelar han en soldat under D-day i andra världskriget och åter igen står han för en alldeles enastående rolltolkning. Detta resulterade i den fjärde Oscarsnomineringen för Hanks del. Näst på tur stod en uppföljare till ”Toy Story” och Stephen Kings fängelsefilm ”Den gröna milen”. Hanks kommenterade uppföljaren, ”Det var nästan som att börja precis där vi slutade med ettan. Det är samma procedur. Du går in i ett rum med en mikrofon och du säger meningarna om och om igen. Sedan tar de dem och gör om dem till dessa brilljanta datoranimationer. Verkligen, mitt jobb var bara att leverera råmatterial till de här människorna. Jag önskar att jag hade kunnat ta mer credit eftersom det blev en sådan succé”. Även denna fick fantastiska mottaganden och det verkade nästan som att om Hanks har ett finger med i leken så kan det inte gå fel.

Spielberg och Hanks hade kommit bra överens under inspelningen av ”Rädda menige Ryan” och de bestämde sig för att dra igång ytterligare ett projekt tillsammans. Resultatet blev TV-serien ”Band of Brothers”, av många ansedd som det bästa som har visats på TV. Hur kunde det bli så enormt bra? Hanks har svaret, ”Vad vi försökte göra med ‘Band of Brothers’ var att försöka göra det så mänskligt som möjligt, så att det inte bara bliren saga på en skärm, det är en verklig historia. Jag vill att publiken ska kunna känna igen sig i dessa män”. Året efter detta gick Hanks åter igen samman med regissören till ”Forrest Gump”. Denna gång skulle de göra en film lik ”Robinson Cruse” om en ensam man på en öde ö, ”Cast Away”. Inför denna film fick Cruise gå igenom en rejäl makeover då han förlorade många kilo för att kunna spela rollen. Eftersom han är ensam är detta en film där Hanks får klara sig utan att prata särskillt mycket. ”Det fanns inget att reagera på, förutom vind och träd, det var som att göra en stumfilm”. Lyckades bra, det gjorde han i alla fall och snart hade han en femte Oscarsnominering, även om han denna gång inte vann statyetten.

2002 blev ännu en monsteriöst år för Hanks. Han inledde året med filmen ”Road To Perdition” av Sam Mendes som tidigare endast regisserat teater. ”Han är en av de trevligaste människorna jag någonsin har träffat, dessutom är han fantastiskt skicklig. Jag hoppas att jag får göra många fler filmer med honom”. I denna film spelar Tom en man som jobbar för maffian, men får problem den dagen då hans familj mördas. Året fortsattes med ännu ett samarbete mellan Hanks och Spielberg, men denna gång var även Leonardo DiCaprio med i bilden. Filmen, vid namn ”Catch me if you Can” skilldrar en man som lever på att förfalska sedlar. Mannen spelas av DiCaprio och Hanks spelar polisen som försöker ta fast honom. Det tog inte lång tid förrän ännu ett samarbete mellan Hanks och Spielberg började ta form. Nu var det en film som inte liknade deras tidigare, och denna gång kom hela filmen att utspela sig på en flygplats. Hanks gör en strålande roll som en ryss som blir strandsatt på en flygplats i Paris och att han inte fick någon Oscarsnominering är svårförståligt.

”Da Vinci Koden” blev 2005 års tveklöst mest populära bok och att det tog inte lång tid förrän en filmatisering kom på tal. Ron Howard blev snart tilldelad registolen och efter alla bra filmer Howard hade gjort tillsammans med Hanks rådde det för Howard aldrig någon tvekan om vem som skulle tilldelas huvudrollen. Om några dagar går filmen upp på bio och det ska bli riktigt intressant att se om duon även denna gång lyckas. Framtiden ser även den ljus ut för stjärnan. Fyra filmer är planerade den närmaste två åren, så vi kommer med största sannolikhet att få se mer av Tom Hanks inom kort.

Säga vad man vill om Tom Hanks. I mina ögon är han en av vår tids största aktörer. Många tror att Tom Hanks är fel som huvudrollsinnehavare i ”Da Vinci Koden”. Efter att redan ha spelat så totalt olika roller tvekar jag inte en sekund – Hanks kommer åter igen att göra ett framförande av yppersta världsklass. Om jag har rätt eller inte det återstår att se, om fem dagar får vi svaret.