Ärligt talat, vem var inne på Ciné på premiärdagen för två år sedan? Få av er kan i nog säga att ni ens visste om Ciné under våra första fyra månader. Typenligt vore att skriva “jag trodde aldrig att vi skulle bli vad vi är idag” – vilket är helt fel, lika fel är devisen att “jag trodde aldrig vi skulle överleva så länge vi gjort”. Tror man inte, så kan man lika gärna lägga ner.
Två år har som sagt passerat. Två år med fler än tusen nyheter, nästan sexhundra recensioner och snart fyrtio intervjuer. Inte illa, eller hur? Men, jag lovar; vi kan bättre. Vi kommer alltid att kunna bättre. Det är drivkraften i projektet. Att göra bättre, att göra mer, att göra oftare. Bättre har vi (förhoppningsvis) blivit, mer och oftare har vi definitivt blivit.
För ett år sedan smällde vi upp en helt ny design, som tagit åtskilliga veckor att sätta ihop. I år? Ingenting, förutom en tävling där du kan vinna två filmer på en gång. Inte så mycket att hänga i julgranen för att vara ett jubileum. Men någon gång i höst / vinter ska vi gottgöra för det.
Vi har blivit nördar. Vi skriver långa artiklar om den franska kritikerkåren på femtiotalet och sextiotalet och recenserar dokumentärer som ingen någonsin kommer att se. Mer nördigt blir det att vänta framöver. Vad sägs om initierade recensioner om James Bond och en lång essä om Stanley Kubrick? Kom gärna med egna förslag på vad ni tycker vi kan fokusera på. Vi försöker erbjuda sådant som andra inte gör, men ändå vara breda vid sidan om.
Hur som helst. Grattis till Ciné – vi kommer “överleva” flera år framöver, hoppas ni följer med oss på vår resa.