Publicerad kl 00:00 den 23 apr 2012

av

Olle Agebro

oagebro@cine.se


”Iron Sky” är med en budget på närmare 70 miljoner kronor Finlands dyraste filmproduktion genom tiderna. Sociala mediergeniet och regissören Timo Vuorensola gjorde filmen till en fanfavorit och kultklassiker redan innan inspelningen började.
Egentligen säger pitchen allt man du behöver veta om Iron Sky. Nazismen besegrades inte när de allierade styrkorna intog Berlin 1945, nazisterna flydde i hemlighet till månens baksida och har gömt sig där i sjuttio år. Nu, år 2018, planerar de att återerövra jorden.

– Du vet, jag och Jarmo Puskala satt i bastun och snackade skit. Han föreslog att vi borde göra en film om månnazister. Och därmed var det klart, berättar Timo Vuorensola tillbakalutad i hotellsoffan.

Att hans namn idag syns på filmaffischer över hela världen är minst sagt osannolikt. För några år sedan var han sångare i det finska black metalbandet Älymystö och hade just regisserat lågbudgetfilmen ”Star Wreck” för en minibudget på dryga hundra tusen kronor. Jarmo Puskala hade skrivit manuset och precis flyttat från de djupa skogarna i Finlands inland för att kunna ägna mer tid åt sina geniala idéer.

– Vi hade ju provat på crowdsourcing med min tidigare film, så när vi började arbeta med ”Iron Sky” blev det naturligt att låta publiken delta i projektet redan från början. Vi började med att sälja t-shirts och merchandise för filmen och skrapade ihop lite pengar här och där, men när vi kommit en bit på vägen insåg vi att vår budget inte skulle räcka till. Vi hade lyckats knyta till oss en väldigt stor skara fans, men hade inga pengar att göra en film åt dem. Så då frågade vi dem helt enkelt om de kunde tänka sig att investera i filmen, vi fick ihop nästan en miljon euro på det viset och det stora intresset gjorde även att flera aktörer i filmbranschen blev mer benägna att investera de med.

Men fansen bidrog inte bara med pengar, när Timo Vuorensola öppnade den kreativa sidan av projektet för publiken fick han ögonblickligen ett stöd som han knappast kunnat räkna med.

– Vi hade gjort klart redan från början att den här filmproduktionen inte hade något med demokrati att göra. Produktionen av ”Iron Sky” var en diktatur, jag bestämde allt. Fansen fick gärna investera hur mycket pengar som helst, men när det kom till kreativa beslut var det alltid jag som hade sista ordet. Men vi var också väldigt tydliga med att vi var öppna för publikens idéer, och i flera fall tog vi hjälp av dem när vi behövde hjälp med delar i projektet. Det är några av våra mest hängivna fans som hjälpt oss designa flera rymdskepp, som skrivit text och melodi till rymdnazisternas nationalsång och som ritat fiktiva filmaffischer som skulle sitta utanför en biograf i filmen. Men deras ekonomiska investeringar fick aldrig något inflytande över mina kreativa beslut, konstaterar Timo Vuorensola.

Det kan verka löjligt att hävda kreativ frihet när det handlar om en absurd komedi av ”Iron Skys” snitt, men under ytan av bisarr dialog och vansinnig sci-fi pyr ett svidande Sarah Palinporträtt och tematisk kritik mot den politik som drivs av Sannfinländarna, som en varning för det 2018 som skulle kunna komma. – Jag har ju visserligen kollat väldigt mycket och hämtat en hel del inspiration från filmer i stil med Mel Brooks, men i arbetet med ”Iron Sky” inspirerades jag också väldigt mycket av Stanislaw Lem och fick anledning att återvända till hans Stjärndagböckerna. Hans språk har en väldigt speciell ton, han tillåter sig vara humoristisk samtidigt som han är djupt seriös och låter handlingen bli för galen för att man ska kunna ta den på allvar. Och så har jag ju kollat på en hel del sci-fi-film inför inspelningen, det kanske är ”Dr. Strangelove” som märks tydligast, men jag har plöjt en del Alien- och Star Wars-filmer med.

I slutändan har han trots en myriad av finansiärer lyckats hålla de kreativa och ekonomiska besluten för sig själv. Vuorensola gjorde klart redan från början vad han ville göra, och bjöd sedan in vem som helst att vara med och finansiera det hela. Utan nämnvärda meriter men med smart marknadsföring lyckades han sälja något som vid tiden bara fanns i hans huvud.

– Filmbranschen förändras ständigt, och om man som regissör ska lyckas finansiera sina filmer i framtiden måste man nog vara lika mycket försäljare som regissör. Oavsett om din film är publikfinansierad eller inte måste du bli bättre på att sälja din film. Filmregissörer är ofta ansiktet utåt som fansen fäster sig vid, och du måste kunna kommunicera med publiken och öppna din kreativa process för dem. Jag stöter ofta på uppfattningen att ”film” är det där som du går in i biografen för att uppleva, den börjar när projektorljuset träffar duken och slutar när sluttexterna börjar rulla. Jag tror inte att den här traditionella synen på film kommer att hålla särskilt länge till. I framtiden kommer film vara ett större äventyr, som publik kommer kunna vara en del av filmen genom att delta i produktionsprocessen redan innan filmen börjat spelas in. Du kommer att kunna följa karaktärerna på ett tidigare plan, och själv bli en del i produktionen både kreativt och ekonomiskt. Produkten av det här äventyret blir kanske en film i traditionell bemärkelse, men för att vi i framtiden ska kunna göra film måstevi också bredda konceptet för film, förklara Vuorensola.

Och för honom är inte framtidsdrömmen någon science fiction, den är verklighet.