Publicerad kl 00:00 den 18 Nov 2007

av

Michel Elmoznino Laufer

melaufer@cine.se


Tom Kalin är en modig regissör. Han drar sig inte för att regissera svårfilmatiserade, sanna berättelser med den dödliga kombinationen mord och sexualitet i centrum. 1992 visades hans chockerande debutfilm ”Swoon” på Stockholm filmfestival där två homosexuella älskare kidnappar och mördar en pojke under 1920-talet. Nu, 15 år senare, har Kalin återvänt till filmfestivalen med ”Savage Grace”, baserad på Natalie Robins bok med samma titel. I huvudrollen ser vi ingen mindre än Julianne Moore som den bräckliga frun Barbara Baekeland i vad som kommit att bli en av de största familjetragedierna i modern tid. Tom berättar om vad det var som lockade honom att göra en film om händelserna, när jag möter honom en mörk fredagseftermiddag.
– Jag läste boken som filmen är baserad på under 80-talet. Den har gått ur tryck men förhoppningsvis kommer den att tryckas igen nu när filmen är aktuell. Vad som gör den intressant är att den är baserad på en sann berättelse med en chockerande koppling till den grekiska tragedin. Ett stort tabu som tas upp är ämnet incest, vilket ger berättelsen dramatisk tyngd. En annan spännande aspekt är giftemålet mellan två motsatser. Pappan Brooks är en kall, reserverad person som tillhör överklassen medan Barbara är ömhetstörstande och försöker bli en del av societeten.

Utöver de komplicerade relationer som behandlas nämner Tom även att kombinationen mellan fiktion och journalism i verklighetsbaserade filmer är intressant.
– Jag har läst ”Med kallt blod” av Truman Capote. Idén till boken bygger på hur man genom journalistiken kan återberätta sanna händelser. Det var inte en lätt utmaning att återskapa de verkliga händelserna i ”Savage Grace” och försöka berätta sanningen, då boken är väldigt komplex och är svår att göra rättvisa genom filmen. Det var spännande att göra research, att se på gamla foton på de riktiga personerna. Alla karaktärer i filmen är baserade på fotografierna och är väldigt porträttlika. Ett foto som kom att göra ett starkt, bestående intryck på mig var en bild, troligtvis tagen av Barabara, där Tony som elvaåring ligger i ett badkar. Min första reaktion var att det var ett sött fotografi, men vad som slog mig vid närmare eftertanke var att man i bilden nästan kunde känna av den bundenhet som skulle uppstå mellan Barabara och hennes son. Jag fick känslan av att det var något som inte riktigt stämde när jag såg bilden.

Det är inte bara karaktärerna som Kalin velat återskapa utan även 40-talets tidsanda och mentalitet.
– Det råder en mycket mer öppen dialog om sexualitet idag än vad det gjorde för några årtionden sedan. Kvinnan hade en begränsad roll under 1940-talet där det fanns tydliga samhällsklasser och då hon inte hade samma karriärsmöjligheter som mannen. Barbara har en underordnad roll jämfört med Brooks, och försöker kämpa för att bli skådespelerska men misslyckas på grund av omständigheterna. Repliken ”One of the uses of money is to not live with the consequences” nämns i filmen, vilket illustrerar tanken om att man som förmögen tror att man kan bete sig hur man vill, bara för att man är rik. Det råder dock fortfarande inte en hundraprocentig jämlikhet i USA idag. Påståendet att Amerika är ett klasslöst samhälle är inte helt sant, men detta gäller vissa relationer och kan inte generaliseras och påstås gälla alla familjer. De familjekomplikationer som skildras i filmen kan inte heller sägas gälla för alla familjer i 40-talets USA. Julianne Moore var redan från början det självklara valet i rollen som Barbara. Tom är själv en stor beundrare av den storartade skådespelerskan och blev inspirerad av att jobba med henne.
– Julianne Moore arbetar inte från intellektet utan direkt från känslorna och litar på sina instinkter. Hon fångar upp varenda liten nyans av Barbaras beteende och är orädd för att spela osympatiska karaktärer. En av styrkor är att hon inte känner att hon behöver kunna identifiera sig med de roller hon spelar. Samtidigt har hon empati och dömmer inte ut sina karaktärer.

Tom Kalin är inte bara regissör utan också lärare på Columbia University där han undervisar grupper om 10-12 studenter i regi baserat på kortfilmer, ett yrke han finner inspirerande.
– Det är spännande att skapa kontakter med framtida regissörer tidigt i deras karriär. Det kommer folk från hela världen med alla möjliga bakgrunder, kulturer och olika stilar, vilket är jättekul. Någonting viktigt jag försöker lära mina elever är att de ska våga berätta det de själva tycker är intressant och följa deras hjärtan. Jag får själv inspiration från mina elever, vilket hjälper när jag ska regissera mina egna filmer. Till exempel är Christopher Zalla också aktuell nu på Stockholm filmfestival med ”Padre Nuestro”, som vann pris på Sundance-festivalen. Det är verkligen kul, eftersom vi arbetat ihop.

Utöver ”Swoon” och ”Savage Grace” har Kalin gjort ett antal kortfilmer där homosexualitet ofta lyfts fram. En del filmer har han gjort genom bolaget Killer Films, genom vilka regissörer som Todd Solondz, Todd Haynes och John Cameron Mitchell också gjort film. Tom Kalin väljer inte de lättaste utmaningarna och vågar gå sin egen väg. Räkna med mig i biokön när hans nästa film dyker upp.