Publicerad kl 00:00 den 29 Jan 2008

i kategorin

Krönika

av

Robert Larsson

rlarsson@cine.se


Monsterfilmer har alltid varit populära. Endast fantasin sätter gränser och i stort sett alla tänkbara kreationer har visats upp på vita duken. Och fascinationen kommer förmodligen aldrig avta nu när tekniken blir mer avancerad och även de galnaste idéerna blir verklighet. 
Flera typer av monsterfilmer har sett dagens ljus och det finns en hel del att välja mellan. Tidiga monsterfilmer hade flera klassiska figurer som grund och på 30-talet släppte Universal Pictures en våg av filmer där Dracula, Frankenstein och Mumien figurerade i huvudrollerna för att skrämma slag på publiken. De använde också mytologiska varelser som varulven och skapade sin egen variant som de kallade för ”The Wolf Man”. Bela Lugosi spelade Dracula, Boris Karloff spelade Frankenstein och Lon Chaney Jr. spelade Vargmannen och de blev starkt förknippade med deras roller och är i dagsläget världskända ikoner. Dessa figurer och historier har sedan återanvänts en rad gånger och olika versioner kommer ut med jämna mellanrum. Dracula har haft huvudrollen i en mängd olika produktioner där Francis Ford Coppolas version kanske är den mest kända. Mary Shelleys berättelse om Viktor Frankenstein och hans monster har berättats otaliga gånger där alla från Kenneth Branagh till Mel Brooks har gjort film på historien vilket vittnar om vilken bredd den har. Nyinspelningar är också vanligt förekommande när det kommer till monsterfilmer och David Cronenberg gjorde sin version av ”Flugan” från 1958 och står än idag som ett av Cronenbergs absolut bästa verk. Många teman från monsterfilmer lyser igenom i ”Flugan” där vanställdhet och människans mörka natur står som grund. Inbäddat i filmen finns också klara element från den klassiska kärleksberättelsen ”skönheten och odjuret” som här får ett nytt ansikte.

Universal var tidiga med sina monsterfilmer, men den kanske tidigaste monsterfilmen är stumfilmen ”Nosferatu” från 1922 där Max Schreck spelar vampyren Orlok. Filmen var löst baserad på Bram Stokers Dracula men filmmakarna kunde inte köpa rättigheterna och gjorde en egen version istället. Tysken Werner Herzog gjorde en remake på ”Nosferatu” 1979, där Klaus Kinski spelade Schrecks roll. En tredje version har också hunnit produceras, den hette ”Shadow of the Vampire” och var en låtsasdokumentär om inspelningen av ”Nosferatu” där Willem Dafoe spelade Max Schreck och filmen gav intrycket att han verkligen var en vampyr i riktiga livet som förklaring till hans trovärdiga prestation.

”Nosferatu” må vara den tidigaste monsterfilmen, men 1933 års ”King Kong” är nog den mest kända och förmodligen den som överhuvudtaget lade grunden till termen ”monsterfilmer”. Merian C. Coopers filmatisering om en expedition som når Skull Island och upptäcker en jätteapa är vida känd idag. Här lades även grunden för en ny typ av teknik där stopmotion användes för att få liv i Kong och öns livsfarliga djur. Det kan ju tyckas vara ganska märkligt att en berättelse om en gigantisk apa som gillar tidelag kunde bli så populär, men med alla häftiga effekter, reflekterade nog inte publiken så mycket över just den biten. Dessutom lyckades Peter Jacksons nyinspelning från 2005 förnya intresset och ge sagan ett nytt perspektiv, och som tur var så gjorde han inte Naomi Watts till 2005 års Fay Wray som skrek stup i kvarten så det ekade i trumhinnorna.  Ett annat världskänt monster är Godzilla, som härstammar från Japan. Det riktiga namnet är Gojira och monstret är en muterad skräcködla. Utseendemässigt landar han någonstans mellan en Tyrannosaurus Rex och en ödla. Godzilla är en symbol för rädslan av kärnkraftvapen och monstrets första intåg i filmvärlden skedde 1954. Godzilla har sedan dess varit med i en mängd olika filmer, där Roland Emmerichs version från 1998 antagligen är den mest utmärkande. Med ny teknik i bagaget kunde vi uppleva ett massivt monster gå lös på en av världens största städer till våran stora förtjusning. Det lades mycket fokus på förstörelse och Godzilla var ett perfekt redskap för den nya digitala tekniken som växte fram då. Godzilla har många fiender därav ett annat monster kallat Mothra. En jättemal som drabbar samman med Godzilla otaliga gånger. Godzilla har även drabbat samman med Kong i ”Godzilla vs. King Kong” från 1962.

Monster lever och frodas även i den tecknade världen. Disney har dragit sitt strå till stacken när det kommer till att visa upp klassiska historier i nya kostymer. Deras mest kända bidrag är utan tvekan ”Skönheten och odjuret”, som är den enda tecknade långfilmen som har blivit nominerad till en Oscar för bästa film. Den bygger nästan helt på den klassiska sagoberättelsen med samma namn och markerar en av Disneys finare stunder. Deras dotterbolag Pixar satsade också på att manifestera monster i en ny digital variant med deras ”Monsters, Inc”. Där kommer frasen ”monster i min garderob” verkligen till sin fulla rätt och Pixar utnyttjar många klassiska attribut i filmen vilket resulterar i riktigt roliga scenarion och karaktärer.
 
Mytologiska varelser tar ofta plats som huvudrollsinnehavaren i monsterfilmer. Den irländska pysslingen, en så kallad ”leprechaun” gestaltas av Warwick Davis i filmen ”Leprechaun” och dess uppföljare. Här i en mer skräckinjagande form men bakgrunden är densamma där pysslingen är extremt rik och bara bryr sig om sitt guld. Att välkända karaktärer används i filmer är inget ovanligt då igenkänningsfaktorn bidrar till fler biobesökare. Men även om välkända ansikten dyker upp då och då så är det inget större fel på filmmakarnas fantasi heller. 1979 skapade Ridley Scott med hjälp av H.R Giger en av filmhistoriens mest klassiska monster när ”Alien” såg dagens ljus. Xenomorpher som dem kallas är livsfarliga och har syra i blodet. Sigourney Weaver fick slåss mot de här varelserna i inte mindre än fyra filmer. Nu har Xenomorpherna fått slåss mot ett annat klassiskt monster som dök upp första gången på film 1987 då Arnold Schwarzenegger fick duellera mot en livsfarlig rymdvarelse som gillade att jaga. Filmen gick under namnet ”Rovdjuret” och blev startskottet för rasen som går under namnet Yautja. Schwarzeneggers stela machoprestation fick stå i skuggan för Rovdjuret då denne helt enkelt var lite coolare. En uppföljare plus VS-filmerna och mängder av serietidningar har ynglats av till följd av första filmens succé. Och ännu ett ikoniskt monster som lever vidare.