Queens Escorts Brooklyn Escorts Long island Escorts NYC Escorts bestnyescorts.com Manhattan Escorts NYC naughty

Publicerad kl 00:00 den 18 Oct 2008

av

Johan Lindqvist

jlindqvist@cine.se


Att vara ful, tråkig och självömkande är i regel dåliga odds för en konstnärlig framtid. Icke så för Harvey Pekar som i mitten av 70-talet började skapa sin egen tecknade självbiografi. Med hjälp av ikonen Robert Crumb, som Harvey turligt nog träffar på en loppmarknad, får han någon som kan illustrera hans streckgubbar och pratbubblor och tidningen American Splendor ser dagens ljus. Jobbet som arkivtjänsteman på ett sjukhus i Cleveland var kanske inget superhjältestoff, men just därför blev det en oväntad succé. Mer vardaglig hade vardagen aldrig porträtterats tidigare.
Shari Springer Berman och Robert Pulcini (ett gift par i verkligheten) hade tidigare enbart sysslat med dokumentärer. Deras spelfilmsdebut är snarast en kompromiss med det förflutna. Vi presenteras både för verklige Harvey i en inspelningsstudio och Paul Giamattis (Storytelling) gestaltning inuti korsningen av serie och film. I en lysande förvirrande scen får vi även se sidokaraktären Toby (Judah Friedlander) tillsammans med Giamattis gestaltning när en av tagningarna är avklarade. Giamatti och Friedlander ställer sig vid sidan om och iakttar roat hur verkliga Harvey och Toby käbblar om godispastiller.

Handlingen i filmen är precis som serien Harveys liv från 70-talet fram tills nu. Tidshoppen passerar obemärkt förbi. Inledningen börjar med hans frus uppbrott och hur tristessen växer sig större. Men så kommer Crumb in i hans liv och ger honom inspiration till att se sin vardag ur ett nytt perspektiv. När han hamnar bakom en gammal judisk kvinna i kassakön och tvingas vänta på hennes eviga kupongtjatande, föds grundidén till Splendor. Och när Crumb uppskattar hans skisser har han äntligen funnit en mening med sitt liv. Några år senare får han ett brev från serieaffärsinnehavaren Joyce (Hope Davis från bl a Arlington Road) som bor i Delaware. Kontakten dem emellan, två ensamvargar, leder till att de träffas och ur sitt utanförskap nästan omedelbart beslutar att äkta varann.

Sällan har jag skådat en film med så många härligt icke attraktiva människor. Fulheten blir närmast en karaktär i sig, tillsammans med depressionen, hypokondrin, den taskiga hållningen, uppgivenheten och förlägenheten över att ha funnit åtminstone en plats i tillvaron – även om den enbart ger uttryck för misslyckandet. På väldigt många sätt påminner Harvey om Ignatius J. Reilly. Till den grad att när den efterlängtade filmatiseringen av John Kennedy Tooles Dumskallarnas sammansvärjning är fullbordad, kommer den kännas omsprungen av American Splendor.

Pendlandet mellan verklighet och serie och filmatisering är ypperligt snillrik och blir vid flera tillfällen kommenterade. Till exempel när Harvey och Joyce bevittnar en teateradaption av hans serie. Direkt efter följer en kommentar av verklige Harvey om vilken surrealistisk upplevelse det hela var. Och hur spännande det kommer bli att se den färdiga filmen.

Släktskapet med Ghost world blir också tydligt. Man kan tänka sig att den hyfsade succén med Terry Zwigoffs seriefilmatisering föranledde att Berman och Pulcini kunde få göra en liknande historia. Till en början misstar jag Splendor för att vara mer autentisk än Ghost world. Men finner snart att det mest handlar om skilda estetiska förlagor. Daniel Clowes har ett mer stiliserat bildspråk, medan Pekars serier (med många olika tecknare) erinrar om Crumbs lite fulare sjabbighet. Eftersom den sociala satiren egentligen slår från liknande utgångspunkt – ett utanförskap som självvald förbannelse – blir gemenskapen mellan dem båda ännu starkare. Dessutom känns Harvey en hel del som Steve Buscemis karaktär Seymour i Zwigoffs film. Maniska samlare och socialt efterblivna, men med viljan att ändå försöka lämna sin isolering.

Skillnaden och det som gör American Splendor mer unik är den säregna splittringen i Harveys självbild. I filmformatet är han både en verklig person (både i nyinspelade scener och gamla urklipp från uppträdanden hos Letterman), agerad karaktär, tecknad figur (i olika former pga flera olika tecknare) och så teateragerad karaktär. Denna kluvna bild sker även i Harveys medvetande när han frågar sig om hans tecknade figur är den riktige Harvey. På så sätt lyckas Berman och Pulcini att låta formen integreras i innehållet på ett oerhört förtjänstfullt vis. Närmast i åtanke kommer Robert Evans nostalgitripp i The kid stays in the picture, men Harvey är en mycket mer sympatisk personlighet.

American Splendor

Regi

Robert Pulcini, Shari Springer Berman

Skådespelare

Cameron Carter,
Chris Ambrose,
Daniel Tay,
Harvey Pekar,
Joey Krajcar,
Josh Hutcherson,
Mary Faktor,
Paul Giamatti,
Shari Springer

Genre

Drama, Komedi

Originaltitel

American Splendor

Premiärdatum

15 August, 2003

Språk

Engelska

Längd

101 minuter

Produktionsår

2003