Anthony Zimmer

Franska polisen eftersöker världens skickligaste pengatvättare – Anthony Zimmer. Men vem är han, egentligen? Nu har han dessutom genomgått en plastikoperation, som innebär att ingen känner igen honom. Zimmer har dock en svag punkt i den vackra och iskallt diaboliska Chiara Manzoni (Sophie Marceau), som gör allt för att skydda sin älskade.
“Anthony Zimmer” inleds med en väldigt lovande inledning. Tempot är behagligt och Sophie Marceau fungerar perfekt som femme fatale vid sidan av Yvan Attal. Trots att deras dialog är relativt stel är det ändå en snygg pik åt andra filmer i genren. Debutregissören Jérôme Salle skojar friskt med thrillergenrens klichéer och blir aldrig pretentiös, vilket fransk film ofta blir. Salle blandar de ironiska pikarna med ett snyggt bildspråk och fina miljöer på den franska Rivieran. Men när alla frågetecken börjar rättas ut mynnar filmen ut i en antiklimax där alla allting plötsligt känns helt meningslöst.

Det är dock tydligt att Jérôme Salle är debutregissör, ibland blir utvecklandet av det egenskrivna manuset lite för ivrigt och resultatet blir att det ibland går lite för snabbt. Dessutom lyckas inte Salle avsluta filmen med samma värdighet som han inledde den. Plötsligt tar det bara slut, utan en snygg upplösning eller olösta intriger för publiken att fundera på.

“Anthony Zimmer” hade kunnat bli mycket bättre om Jérôme Salle vågat ta sig tid, låta skådespelarna få utveckla manuset och dialogen mer. Nu blir “Anthony Zimmer” inte mer än en film med en lovande inledning, som sedan efter 75 minuter tar ett abrupt slut.