Beyond Borders

Beyond borders är ännu en läppfilm med Angelina Jolie, alltså en film där fokus läggs på hennes silikonfyllda läppar i stället för själva berättelsen. Men det är klart, lägger man så mycket pengar på att fylla sina läppar med silikon två gånger om året för att få den där efterlängtade plutmunnen (som ändå inte ser kyssäkta ut…) vill man väl skylta med det också.
I Beyond borders spelar Jolie Sarah Jordan, pappas flicka som tidigt 1980-tal engagerar sig i hans tillställningar för välgörande ändamål. Vid en sådan stövlar läkaren Nick Callahan (Clive Owen) in med en liten, mager etiopisk pojke och anklagar hennes far för att ha strypt bidragen till hans organisation av politiska skäl. Detta blir en väckarklocka för Sarah, som engagerar sig mer på djupet, och följer med en hjälptransport till Etiopien (inspelat i Kenya). Där träffar hon åter Nick, och situationen där nere får upp ögonen på henne. Väl hemma i sin trygga förortsmiljö med man och barn längtar hon snart tillbaka till händelsernas centrum, och nästa tripp bär av till Kambodja.

I Kambodja, som hette Kampuchea en tid på 1980-talet, och som var ockuperat av Vietnam vid den här tiden, träffar hon givetvis åter på Nick, och nu jävlar blir det tango i sänghalmen. Gurgel uppstår dock då Sarah inser att hon just blivit lurad av Nick att smuggla vapen till rebellerna. En galen officer, spelad av Burt Kwouk, karateexperten Kato i de flesta Rosa Pantern-filmerna, viftar med pistolen och är nära att skjuta Nick, men Sarah räddar honom genom att sparka skiten ur honom (sic). Äventyret slutar ändå med dödsoffer, då deras gemensamme vän skjuts av de röda khmererna i ett flyktingläger ute i djungeln. Sarah återvänder till England, och en magrare tillvaro då både hennes far och man förlorat allt de äger i börskraschen i slutet av 1980-talet.

Plötsligt befinner vi oss på 1990-talet, när Sarah får höra att Nick tagits tillfånga i Tjetjenien. Givetvis måste hon åka dit och rädda honom. Han är viktigare än de två barn hon lämnar hemma. Hon är ju Hjälte med stora Läppar. Likt i hennes förra film, Taking lives, har man valt att ha med så mycket närbilder på Jolies läppar det bara går, vare sig det är romantik, sorg, rädsla eller kärlek som avhandlas. Ibland skälver de (herregud, hon kan ju agera…), ibland darrar de bara lite.