Die Hard

När “Die Hard” hade premiär i slutet av 80-talet var det på många sätt en revolutionerande film inom action-genren. Den hade en spänning och en intensitet som få filmer tidigare hade haft, och att många filmer har inspirerats av “Die Hard” sedan dess råder det inget tvivel om. Trots att det nu har gått närmare 20 år sedan filmen kom står den sig fortfarande bra i konkurrensen.
John McClane, en medelålders polis beger sig från New York till Los Angeles för att hälsa på sin fru och sina barn. För att överraska sin fru åker han direkt till hennes kontor som är beläget högt upp i en stor skyskrapa där en firmafest håller på att äga rum. Allting blir dock inte riktigt som John tänkt sig. Det går inte många minuter förän ett gäng terrorister tar sig in i byggnaden och tar samtliga personer som befinner sig där som gisslan. De missar dock John, och allas hopp ligger nu i hans händer.

Spänning och intensitet, var två ord jag använde inledningsvis, och dessutom två ord som mycket bra beskriver “Die Hard” i sin helhet. Idag kan filmen stundtals kännas förutsägbar och spänningen kanske känns lite svalare idag än vad den gjorde för 20 år sedan, men detta försämrar inte filmen märkbart. Sedan, för att fortsätta klaga, innehåller filmen väldigt ojämnt skådespeleri. Vissa skådespelare gör extremt bra ifrån sig, medan andra visar att de helt klart har valt fel yrke. Bruce Willis, gör som vanligt en relativt medioker insats, även om han är bättre här än i många andra filmer. Och för att avsluta klagandet så luktar det också väldigt mycket Hollywood om hela produktionen, vilket det tyvärr gör om de flesta actionfilmer nu för tiden.

Detta är dock inte någon dålig film, tvärtom är den riktigt bra. Här finns det gott om minnesvärda scener, och stundtals sitter jag som på nålar. För att filmen är nervkittlande råder det inte något större tvivel om. Rent visuellt är “Die Hard” så gott som felfri, musiken är stämningsfull, bildspråket är magnifikt och i fotot är det inte heller mycket att klaga på. Den som har störst del i att filmen lyckades så bra är tveklöst regissören John McTiernan som förvisso hade ett bra manus att luta säg tillbaka på, men fortfarande gjorde ett mycket bra jobb. Att han lyckats så dåligt med sina filmer sedan dess är i mina ögon oförståligt.

Tyvärr har filmen också drabbats av det klassiska “Hollywood-syndromet”, den första filmen drog in mycket pengar, och nu radas det upp uppföljare som är betydligt sämre än originalen. En tvåa och en trea finns redan, och nu är den fjärde filmen också på gång. Det skulle inte förvåna mig om det kommer en femma och en sexa också, och jag kan inte annat än sucka.

“Die Hard” var inte bara Bruce Willis steg in i actiongenren utan också actiongenrens steg in i nutiden. Detta är kanske inte julfilmen du ska välja om du vill skapa lite mysig julstämning, vill du däremot se en bra actionfilm är “Die Hard” ett bra alternativ.