Dominion: Prequel to the Exorcist

1973 kom filmatiseringen av William Peter Blattys novel The Exorcist, William Friedkin stod för regin. I rollerna såg vi som bekant Ellen Burstyn, Jason Miller och självklart, Max von Sydow. Ryktet spred sig om en ny, förfärligt bra rysare och folket bara strömmade in på biograferna för att se mästerverket om en liten flicka, Regan, som blir besatt av Djävulen och hur prästerna (fader Merrin och fader Karras) försöker driva ut honom med hjälp av en så kallad exorcism.
Lite mer än trettio år senare har “Exorcist: The Beginning” premiär. Den utspelar sig inte i ett snarlikt hus med snarlika skådespelare och har inte en näst intill identisk handling som originalet. Den här uppföljaren tar oss tillbaka i tiden och visar vad som hände första gången fader Merrin hade sitt första möte med Djävulen, långt innan han utförde exorcismen i originalet. Nu, ytterligare ett år senare ser vi även “Dominion: Prequel to The Exorcist” i videobutikerna.

Bara några minuter in i filmen ser vi en scen tagen från The Beginning. Den är näst intill identisk, bara lite längre. Det finns inte bara en, utan en hel del scener man känner igen från The Beginning i Dominion. Detta är dock inte ett försök på att totalplagiera, utan i själva verket vad som skulle ha varit den riktiga uppföljaren. John Frankenheimer (som regisserade Ronin) var från början tänkt att regissera det hela, men blev sjuk och valde att frivilligt lämna över sin position till Paul Schrader. Då producenterna ansåg att det var för lite blod, action och ren fysisk skräck kickades han från projektet. Schrader fokuserade sig mer på den psykologiska skräcken, och vägrade att gå med på producenternas blodiga variant. Renny Harlin presenterades som ny regissör, och större delen av filmen blev omgjord. Även en del av skådespelarna blev utbytta. The Beginning blev dock ingen vidare succé, så det bestämdes att Schraders Dominion också skulle ges ut.

Många är besvikna även här och förväntade sig något som skulle ge igen för hur dålig Harlins version var. Dominion saknar mycket riktigt den sortens skräck man fann i den första filmen. Det hela känns mer som ett tragiskt drama smaksatt med en demon som man kan tro är hämtad från “Buffy och Vampyrerna”. Vad som gör filmen värd att se är att fokusen inte ligger på just denna demonen, utan ondskan den skapar i den lilla byn i Afrika där allt utspelar sig. Schrader har jämfört med Harlin lyckats måla upp en trovärdigare och bättre story som inte bara hänger på hur skrämmande filmen är i form av blod och specialeffekter. Han har även lyckats få fram det bästa ur Skarsgård, vilket de flesta nog märker och uppskattar när de sen jämför filmerna med varandra.