Dumplings

När det är svårt att avgöra vilken genre en viss film tilhör är det ofta en ganska speciell film. “Dumplings” är en sådan film. Eftersom den inte är skrämmande är det knappast någon skräckfilm. Spännande är den inte heller så någon thriller kan jag inte heller säga att det är. Rolig eller dramatisk passar inte heller in, så komedi eller drama är också uteslutet. Tyvärr blir det inte alltid bra när man ger sig ut på outforkad mark inom filmens värld och “Dumplings” är ett bra exempel på hur det ser ut när det går fel.
Ungdom och skönhet blir allt mer en viktig del av många människors liv. För Qing i “Dumplings” går det dock längre än för de flesta. I hopp om att återfå sitt ungdomliga utseende och därmed också vinna tillbaka sin otrogna man besöker hon Mei, en kvinna som sägs tillverka degknyten som föryngrar utseendet radikalt. Vad som börjar bra under de första besöken tar sig snart en tvär vändning när Qing får reda på att degknytena i själva verket innehåller styckade foster.

Snyggt foto och bra skådespelarinsatser, så långt kan jag sträcka mig med beröm, men där tar det slut. Vad som till en början såg ut att vara en snygg och välarbetad film visade sig i själva verket vara en film utan både eftertanke och fingertoppskänsla. Många frågor lämnas obesvarade och karaktärernas beslut och tankar känns ofta omotiverade, till stor del beroende på att man skulle behövt få reda på mer om vad som hände karaktärerna innan filmen tar sin början. Dessutom känns det som att man rabblar upp samma saker om och om igen, jag kan mycket väl tänka mig att den 45-minutersversion som bland annat visades under Stockholms filmfestival är betydligt bättre.

Det ska mycket till för att jag ska tycka att en film går för långt, men “Dumplings” är bra nära. När man för femtioelfte gången får se en kvinna äta friterat foster och ingående se hur det går till när man föder ett barn fyra månader för tidigt känns det nästan äckligt. Att man dessutom har lagt till ljudeffekter när fostren äts så att man hör varje ben som knäcks gör inte saken mycket bättre. På kinesiska biografer kanske detta fungerar, men i Sverige har denna film ingenting att göra.