Edmond

David Mamet har skrivit en bunt Hollwyood-filmer och pjäser. Han, tillsammans med huvudrollsinnehavaren William H. Macy, tycks vara de främsta marknadsföringsargumenten att se denna film som i filmfestivalens program beskrivits som en elakare och svartare variant på “Falling Down”.
Edmond är en man som en dag tröttnar på sitt arbete och hela sin tillvaro. När han kommer hem på fredagkvällen meddelar han sin fru att han lämnar henne. Han ger sig sedan ut i natten för att söka upp något som kan ge hans liv mening igen. En förvirrad och slumpartad resa följer som för Edmond ner till samhällets botten där prostituerade och kriminella väntar.

Vita män som plötsligt får nog av livet och ger utlopp för sin uppdämda vrede är ett väl utforskat tema. Främsta exemplen är kanske Martin Scorseses “Taxi Driver” och just Joel Schumachers “Falling Down”. Vad tillför då Edmond? Det är en bra fråga. Jämförelsen med ovanstående filmer haltar något då både “Taxi Driver” och “Falling Down” hade huvudpersoner med driv och ett mål i sikte. Edmond är mer en förvirrad man som snubblande tar sig fram i en värld han inte förstår. Han söker något, men vet inte vad. Det är också lite av problemet. I båda de ovan nämnda exemplen fanns ändå en moralisk kompass att följa. Hemska saker hände, men inte av en slump och inte utan mening. I Edmond är det svårare att veta vad filmmakarna vill säga med det som händer. Kanske särskilt när Edmond i slutet på filmen uppnår sinnesfrid i oväntat sällskap.

Som samhällskommentar faller “Edmond” lite på sitt oklara budskap. Att det är en kall och ogästvänlig värld vi lever i har många tidigare lyckats visa framgångsrikt, dessutom utan de våldsamma scener som i Edmond stundtals känns som effektsökeri. Macy är en utmärkt skådespelare och är mycket bra, men Edmond känns som en suddig karaktär. En ansiktslös man i kostym och slips som vi följer ned i misär och olycka utan att vi riktigt förstår honom. Kanske är det jag som inte inser budskapet, kanske ställer jag för höga krav på struktur och klara budskap. Hur som helst är det något som lämnar mig otillfredsställd när “Edmond” slutar rulla.