Eternal Sunshine of the Spotless Mind

När jag tänker på Jim Carrey ser jag framför mig den spralliga, oseriösa Jim Carrey, som har visat upp sig i filmer som “The Mask” och “Dum dummare”. Jag tror inte att jag är ensam om att uppfatta honom så. När han denna gång visar upp sig i “Eternal Sunshine of the Spotless Mind” är det en helt annan Jim Carrey jag ser. Allt det oseriösa är borta och han beter sig som en helt vanlig person, en seriös Jim Carrey, en sida jag inte trodde fanns hos denna galna amerikan.

Joel (Jim Carrey) träffar en dag en tjej vid namn Clementine (Kate Winslet). Torts att de egentligen är helt olika så börjar de prata och komma närmare varandra. Till slut flyttar de ihop, de bor tillsammans i några år och trivs bra ända tills en dag då Clementine bestämmer sig för att börja om från början. Hon besöker en doktor och raderar ut alla minnen hon har från Joel. En förtvivlad Joel får snart redan på vad som har hänt och bestämmer sig för att handla på samma sätt, genom att radera ut alla minnen från Clementine. När datakillarna börjar sudda bort minnena ett efter ett så börjar dock Joel fundera på om han verkligen har fattat rätt beslut.

Hur gick det då med Jim Carrey och hans “seriösa” roll?

Att se hur fantastiskt Jim Carrey gör rollen som Joel ger nästan gåshud. Även de andra skådespelarna, Kate Winslett, Elijah Wood och övriga gör riktigt starka skådespelarinsatser, men det är Jim Carrey som lämnar mig mest berörd och även förvånar mig mest.

Regissören Michel Gondry har även han lyckats. Han har tidigare inte gjort några filmer som har blivit särskilt kända eller bra, men det är i och med denna film som hans genombrott kommer och detta med besked! Jag ser mycket fram emot Gondrys nästa film, The Science of Sleep, som för hoppningsvis också den blir mycket bra.

Manusförfattaren Charlie Kaufman däremot har tidigare gjort succéfilmer som Being John Malkovich och Adaption, men det känns som att han ändå blir lite bättre för varje film och denna gången har han definitivt lyckats.

Rakt igenom känns den här filmen riktigt genomtänkt och i mina ögon är det också årets i särklass bästa komedi. I alla fall så här långt.