Ett öga rött

“Ett öga rött” bygger på romanen av Jonas Hassen Khemiri med samma namn. Bakom kameran finner vi den föga kände Daniel Wallentin som nu debuterar med sin första långfilm.
Halim, som spelas av den unge Youssef Skhayri, är en vanlig tonåring som lever i förorten med sina marockanska föräldrar. När hans mor plötsligt drabbas av en fruktansvärd sjukdom förändras hans liv radikalt. För att slippa förortens sorgsna minnen bestämmer sig Halims pappa (Hassan Brijany) att flytta till in till storstaden Stockholm och börja på en ny kula. Men Halim känner sig rotlös i den nya bostaden. I synnerhet med hans pappa i åtanke, som plötsligt klistrar upp ABBA affischer på väggarna och beter som “värsta svennen”. För att värna om sitt ursprung går han till kamp mot den så kallade intergrationsplanen som regeringen har satt upp för att förvandla alla invandrare till svenskar. Samtidigt försöker han få ihop det med världens vackraste tjej och bokstavligen överleva skolan.

Något som slår en omedelbart är den smakfulla ljus- och färgsättningen som återges under hela filmen. Det bjuds på många vackra scener och snygga klipp. Skådespeleriet är också på topp, och det känns aldrig pretentiöst eller larvigt, med tanke på de många komiska inslag som ofta dyker upp. Wallentin har dessutom, på ett mycket konstruktivt och roligt sätt, överdrivit Halims verklighetsuppfattningar i filmen vilket gör den mer livfull och stundtals fruktansvärt rolig.

Vad som är särskilt intressant är att följa vägen från en vanlig pojke till en förvirrad och potentiellt dödlig mördare, som hans frustration slutligen resulterar i. Det finns dock vissa svackor i filmen som drar ned helhetsintrycket en aning och ständiga tillbakablickar i form av minnen gör även att filmen trampar vatten ibland. Trots detta är det en dramatisk och gripande historia som byggs upp. Men det är inte förrän under filmens slutgiltiga del som man verkligen går igång som publik. Särskilt kryddstarkt blir det under de rasande diskussionerna Halim har med sin far, då skådespelartalangerna verkligen sätts på prov.

Och när eftertexterna väl börjar rulla, är det svårt att lämna biosalongen utan ett leende på läpparna. Om du ska på bio den närmsta tiden är “Ett öga rött” en film att kika närmare på.