Queens Escorts Brooklyn Escorts Long island Escorts NYC Escorts bestnyescorts.com Manhattan Escorts NYC naughty

Publicerad kl 00:00 den 22 May 2006

av

Johan Riben

jriben@cine.se


“Spaghetti-western”. Ett självmotsägande ord som representerar det bästa inom western-genren. Sergio Leone var både med och skapade och bemästrade denna typ av filmer där ridderliga amerikanska cowboys ersattes av tystlåtna revolvermän. Tillsammans med legendariske Clint Eastwood gjorde Leone ett par av världens kanske bästa filmer. “För en handfull dollar” var Leones första stora internationella film och ett mästerverk som förändrade den traditionella uppfattningen om hur en westernfilm skulle se ut.
En främling (Clint Eastwood) kommer till en stad där familjerna Baxter och Rojo slåss om kontrollen över det lilla samhället. Istället för att fly eller dö som de flesta nykomlingar, erbjuder främlingen sina tjänster hos de båda familjerna för att spela ut dem mot varandra och tjäna pengar på kuppen. Staden blir en lekplats för den tystlåtne revolvermannen som verkar kunna göra det mesta för en handfull dollar.

Det är lätt att känna igen Sergio Leones filmer. För det första har Clint Eastwood med största sannolikhet huvudrollen. I “För en handfull dollar” spelar han med perfektion den tystlåtne och insiktsfulle främlingen som vid väl valda tillfällen levererar stilsäkra, fyndiga och kaxiga repliker rätt upp i ansiktet på skäggiga och högljutt skrattande mexikanare. Han gör sin roll med ett nollställt och känslokallt ansikte, som tillsammans med hans likgiltiga inställning till meningslöst dödande gör honom till en av världens mest lyckade anti-hjältar. Främlingen är visserligen en bättre man än skurkarna från de båda familjerna, men agerar ändå helt efter egen vinning och drar sig inte för att döda när det gynnar honom.

Sergio Leone har dessutom ett tydligt bildspråk som delvis består av många och upprepande närbilder på huvudpersonerna, då främst Clint Eastwoods orakade nuna. Leone lyckas märkligt nog genomföra detta utan att känslan av enformighet eller tristess infinner sig i tittaren. Han använder också vackra och storslagna panoramavyer över ökenlandskap (visserligen italienska sådana, men ändå) och den ödsliga huvudgatan i staden där filmen utspelar sig. De många revolverduellerna är utmärkt regisserade och oftast över på ett fåtal sekunder efter vad som känns som en timslång uppladdning mellan de stridande parterna.

Känslan av kvalitet och originalitet höjs ytterligare av musiken, komponerad av Ennio Morricone, mannen som senare fortsatte samarbeta med Sergio Leone och skrev den världsberömda musiken till “Den Gode, Den Onde, Den Fule”, världens enligt mig bästa film. I “För en handfull dollar” är musiken inte riktigt lika bra som i “Den Gode, Den Onde, Den Fule”, delvis eftersom det är svårt att lägga musikstycket på minnet när man har hört det, vilket är ett grundläggande krav på bra filmmusik.

“För en handfull dollar” är inte Sergio Leones bästa westernfilm, men är trots det en strålande och underhållande stilbildare inom genren med ett enkelt upplägg, minnesvärda karaktärer och en suverän Clint Eastwood i huvudrollen.

“My mistake. Four coffins…”

För en handfull dollar

Regi

Sergio Leone

Skådespelare

Clint Eastwood,
Gian Maria Volontè,
Marianne Koch,
Sieghardt Rupp,
Wolfgang Lukschy

Genre

Västern

Originaltitel

Per un pugno di dollari

Premiärdatum

19 July, 1967

Språk

Italienska, Engelska

Längd

99 minuter

Produktionsår

1964