Guess Who

Den goda biopubliken kommer att skratta, den seriösa och kritiska delen av publiken kommer att skaka på huvudena och i värsta fall överväga att lämna salongen. Lättköpt humor om konspirationer mellan mörka och ljusa går inte hem hos alla – i alla fall inte hos mig.
Simon Green planerar att gifta sig med sin flickvän Theresa. Även om de inte är förlovade ser de framtiden ur samma synvinkel, de vill gifta sig och skaffa barn. Theresa och Simon beger sig en dag till hem till familjen Jones, där pappa Percy är överhuvudet. Theresa kommer hem till sin familj där hon skall presentera sin mörka pojkvän. Percy (Bernie Mac) får sålunda en chock då Theresa tvärtemot alla förväntningar presenterar sin ljusa pojkvän Simon (Ashton Kutcher).

Missförstånd, pinsamma situationer och som jag tidigare nämnt, konspirationer är ingredienserna. Bernie Mac och Ashton Kutcher är de som står med sleven i handen för att röra om det hela. Deras rörelser tycks dock inte ge det hela något liv. Det är samma melodi och samma typ av skämt från start till mål. De sidospår man har blandat in i filmen glöms bort.

Vid ett tillfälle är 50 000 $ jätteviktigt för Simon, han vill ta ett lån och köpa aktier för ett finansiera sitt avhopp från jobbet som aktiemäklare. Jag väntar hela tiden på att man skall återkomma till just den sekvensen, men precis som ett par andra situationer glöms det bort.

Budskapen – kärlek, tolerans, trohet och fördomar sköts med en fullt godkänt precision. Ämnet om konspirationer mellan mörka och ljusa är känsligt, det är därför lätt att gå överstyr, något man i mina ögon inte gjort. Man blir aldrig spyfärdig, Bernie Mac sköter sin roll på ett bra sätt, och Ashton Kutcher kunde inte gjort bättre än vad han gjorde. Räkna inte med några applåder efter visningen, men räkna inte heller med spyor.