Inside Man

Det var med skräckblandad förtjusning jag reagerade när jag fick reda på att Spike Lee skulle gå ifrån sina lite egna och särpräglade filmer för att prova på något helt annat. En riktig Hollywood-film med ett bankrån som huvudämne kändes inte ens som att Spike Lee skulle kunna göra riktigt bra. Jag hade fel, Spike Lee har åter igen bevisat att han kan ta sig an de svåraste uppgifterna och genomföra dem med bravur.
Dalton Russell har länge och väl planerat det perfekta bankrånet. Tillsammans med tre kollegor inleder han en stöt mot en stor bank i New York med allting minutiöst planerat. På bara några sekunder intar de byggnaden, tar alla som befinner sig där till gisslan och låser dörrarna. Samtidigt står FBI-agenten Keith Fraizer för sin livs största uppgift; att försöka få ut gisslan levande samtidigt som inga pengar stjäls från banken.

“Inside Man” är en välarbetad film och det märks att det ligger både passion och mödosamt arbete bakom verket. Spike Lee’s typiska drag finns här, det är snyggt och vågat, och det råder inget större tvivel om att han har lagt ned mycket arbete på att få allt så perfekt som möjligt. Det är dock inte bara regissören som har gjort ett bra jobb, det finns flera personer som ska ha en eloge. Denzel Washington och Clive Owen är två av dem. Båda passar perfekt in i sina roller och båda gör sitt allra yttersta för att lyckas bra, vilket de också gör.

Tyvärr har filmen också ett par fallpunkter. Dels är det musiken, som för det första känns helt fel i sammanhanget och för det andra inte är speciellt bra. Sedan är det också slutet, som det visserligen ligger en bra idé bakom, men som blir alldeles för långt och utdraget. Man vill förtydliga alla detaljer så pass mycket att det bara blir jobbigt under den sista kvarten. Annars finns det inte mycket att klaga på.

“Inside Man” är i grund och botten en “helt vanlig” Hollywood-film. Tack vare att den är så välarbetad och snygg lyckas den dock hålla sig undan från att bli en i mängden. Om inte Spike Lee hade suttit bakom rodret tvekar jag dock inte på att det hade blivit vilken dussinfilm som helst.