Kingdom of Heaven

Det känns passande att Ridley Scott ger sig på svärdsvingar-genren igen. Den startade ju till stor del på grund av hans succé med Gladiator. Denna gång är det korstågen som står i fokus.
Historien “Kingdom of Heaven” handlar om smeden Balian (Orlando Bloom). Han levde ett lugnt liv som smed ända till hans far, som var riddare och adelsman i Jerusalem, hälsar på och allt förändras. Balian befinner sig snart i Jerusalem och mitt i händelsernas centrum när muslimer och kristna drabbar samman i krig om den heliga staden.

Ridley Scotts största förtjänst som regissör tycker jag tveklöst är hans känsla för det visuella. Det här är en fantastiskt snygg film som dessutom lyckats få bukt med mycket av den plastiga känslan i “Gladiator”. Effekterna är storslagna, bilderna och striderna vackra och ljudet magnifikt. Precis som det ska vara i en episk krigsfilm med andra ord. Ridley Scott lyckas också få upp pulsen rejält i stridsscenerna. Det är blodigt, skitigt och intensivt. Dessutom skapar han massiva slagsscener som är bland de bästa jag sett. För att vara lite elak kan man säga att “Kingdom of Heaven” har det mesta som både “Troja” och “Alexander” saknade. Filmen är fylld med en bunt kända skådespelare vars prestationer överlag pendlar mellan riktigt bra och godkänt. Till och med träbocken Orlando Bloom gör hyfsat ifrån sig. I en episk film där varje replik är ödesmättad är det lätt att det går över i parodi, Ridley Scott undviker skickligt de flesta sådana fällor.

Manuset överraskar dessutom lite genom att dels inte glorifiera krig och dels vara ganska fördömande gentemot religioner och deras motiv. Istället får man (inte olikt “Troja”) känslan av att alla hade haft det mycket bättre om fanatikerna lugnat sig och alla bara kunde ha struntat i hela kriget. Tempot i filmen är överlag ganska högt, betydligt högre än i de flesta historiska epos. Det förstärker också känslan av att Ridley Scott lagt fokus på att göra en underhållande och välgjord film snarare än ett historiskt korrekt drama. Något som också märks i det faktum att han tagit sig vissa mindre friheter med historiska fakta.

“Kingdom of Heaven” är en underhållande och rejält fläskig krigsfilm. Inte alltid helt logisk ska erkännas. Men den innehåller massor av action, snygga stridsscener, vackert foto och bra ljud. En riktig biofilm alltså och den känns som en given succé för den publik som inte kunde få nog av “Gladiator”. Ridley Scott har blåst lite liv i en trött genre.