Rödskägg

En läkarkandidat som siktar på att bli en högt uppsatt läkare blir placerad på en fattig klinik på landsbygden där en läkare, som kallas Rödskägg, är chefen. Till en början är kandidaten väldigt naiv och bryter varje regel, men börjar sakta men säkert att känna empati för de fattiga i samhället.
Jag spenderade totalt sex timmar på att se “Rödskägg”. Först såg jag den, sedan såg jag den med kommentatorspår där en professor ger sin syn på filmen. Mycket intressant, måste jag säga. Man fick verkligen reda på mycket som Kurosawa vill få fram med varje scen och dialog. Jag rekommenderar starkt att ni ser filmerna med kommentatorspåren också. Det tar tid, men man får lära sig mycket mer om vad regissören vill få fram.

Många säger nej till filmen för att den är så lång och “händelselös” eftersom den inte har någon action, till skillnad från Kurosawas andra svartvita epos, “De sju samurajerna”. Men man måste ha i åtanke att det är två helt olika genrer och alla kan visserligen inte uppskatta drama, därför kan den här filmen kännas väldigt seg. Jag håller med om att den är långsam i vissa partier, men jag tycker bara att det är bra. Den är lång eftersom den består av många sidohistorier. Man får reda på ett par patienters livshistorier och 2 eller 3 av dem får en större roll i handlingen eftersom de är med och påverkar huvudkaraktären på ett viktigt sätt. Deras historier berättas genom tillbakablickar och visserligen tar det upp mycket tid, men jag tycker bara att det är positivt. Ju mer Kurosawa som jag får se desto gladare blir jag. Filmen tar upp ganska många saker. Det finns många scener som tar upp olika ämnen. Även för actionfantasten finns det en liten kul scen där rödskägg spöar upp 10 personer.

Rödskägg är väldigt välgjord och snyggt filmad. Kameraarbetet är mycket bra utfört och det är en vacker film. Många vinklar måste ha varit ganska svåra att göra. Skådespeleriet är också mycket bra. Kurosawas favoritskådespelare Toshiro Mifune gör en annorlunda roll till skillnad från hans övriga. Tidigare har han gjort väldigt skrikiga och vilda roller, där han har fått agera ut den ilska som tynger honom. När han skulle provspela till en av Kurosawas tidigare filmer så blev han förbannad på de som intervjuade honom för att de ställde dumma frågor. De flesta blev sura av hans våldsamma beteende, men Kurosawa blev genast intresserad. Istället för dettaa typiskt karakteristiska och våldsamma agerande spelar han en äldre och vis doktor som visar empati för de fattigaste. Rödskägg är väldigt lugn och sansad. Kan även skriva att det här var hans sista samarbete med Kurosawa, tyvärr. Dock är “Rödskägg” ett bevis på att Mifune kunde klara av helt andra roller än vad som förväntades av honom.

Jag tycker även att Yuzo Kayama, som spelar huvudkaraktären Noboru Yasumoto gör ett mycket bra jobb. Man får följa hur karaktären förändras genom hela filmen, vilket är ett av filmens teman. I början är han naiv och bryter varenda regel, eftersom han inte vill vara på sjukhuset, men ju fler patienter han möter och ju mer tid han spenderar med Rödskägg, desto mer förändras hans syn på saker och han blir en ny människa. Kayama skildrar det på ett professionellt och skickligt sätt. Det som gör “Rödskägg” så pass intressant är just skildringen av flera olika karaktärer och hur de förändras längs filmens gång, då de träffar andra personligheter och blir påverkade av dessa. Kurosawa har i och med “Rödskägg” gjort en bra film om människan och dess förmåga att förändra sin mentala åsikt.

Det här är en ganska annorlunda Kurosawafilm och som jag skrev tidigare är den ganska underskattad, mest beroende på sin längd. Jag håller med om att den är lång, men tar man sig tid och ser på den i lugn och ro så kommer man att tycka om den. Allt handlar om att samla ihop den kraft som behövs för att ställa sig in på denna långa film. Ser man den vid rätt tillfälle är den ren och skär njutning som vi får se. Sen är det inte fel att se hur Kurosawa hanterar kameran på ett mästerligt sätt, och hur Toshiro Mifune klarar av huvudrollen på ett mycket välspelat vis.