Superhero Movie

När Bröderna Wayans gjorde “Scary Movie” började de sakta ta död på parodigenren. De var smarta nog att hoppa av tåget efter tvåan men fler “Movie”-filmer följde, den ena sämre än den andra. Botten nåddes nu när “Meet the Spartans” nyligen förpestade biograferna och utsågs av många till den sämsta filmen någonsin. Ska “Superhero Movie” ändra genrens skamfilade rykte eller blåsa ut lågan för gott? Ledsen att behöva säga det, men det är över nu.
“Superhero Movie” bygger sin story på första “Spider-Man”-filmen och det är således den som parodieras hårdast. Leslie Nielsen, veteran i sammanhanget, gör ett tappert försök att gjuta in lite trovärdighet, men hans komiska storhetstid är över sen länge. Han gör det lätt för sig och upprepar sina föregående roller vilket gör att han kommer enbart förbli Frank Drebin i mina ögon. “Superhero Movie” avviker sällan från “Spiderman” utan går nästan helt uteslutande i samma spår vilket gör att det sällan finns utrymme för överraskningar. Andra superhjältefilmer sticks in med små marginaler men blir oftast inget mer än referenser. Regissören Craig Mazin verkar också vilja idiotförklara sin publik då han låter skämten upprepas flera gånger för att se till att vi verkligen har förstått vad som sker.

De bästa skämten återfinns i trailern annars går det långt mellan skratten och mer frekvent mellan suckandet. Filmbolaget verkar satsa på att locka publik med ett namn som Pamela Anderson men hon är med i tre minuter och vem ser egentligen en film för hennes skull? Christopher McDonald porträtterar skurken Hourglass och spelar över något fruktansvärt. Det blir sällan kul utan mer löjligt och påfrestande.

“Superhero Movie” är klart bättre än “Epic Movie” och “Meet the Spartans” men det säger egentligen inte så mycket då allt är nästan bättre. Det faktumet hjälper dock inte för “Superhero Movie” sätter förhoppningsvis den sista spiken i kistan för parodier.