Surplus: Terrorized Into Being Consumers

“Konsumtionssamhället har förstört vår miljö. Utrotat miljoner djur- och växtarter. Förgiftat haven, floderna och sjöarna. Förstört luften och fyllt atmosfären med koldioxid och andra skadliga gaser. Det har gjort hål på ozonskiktet. Gjort slut på olje, kol, naturgasfyndigheter och enorma mineralrikedomar. Det har kalhuggit våra skogar och förstört sina egna. Vad blev då kvar åt oss?” Denna fråga ställer Fidel Castro Cubas befolkning menas man får se montage på diverse olika demonstrationer runt om i världen. Han svarar sig själv. “Underutveckling, fattigdom, beroende, eftersläpning, skulder och ovisshet”.
Har du någon gång tänkt på hur otroligt beroende vi är av att konsumera? Såhär i julhysterin, i stan kanske man blir hungrig efter allt shoppande, då är det bara att titta sig omkring och med största sannolikhet ser du en McDonnalds eller Burger King inom 100 meters räckhåll. Man kanske blir sugen på en chokladbit, eller en dricka. Då vänder man sig om igen och denna gång behöver man nog inte gå mer än 50 meter fören en livsmedels- eller godisbutik dyker upp. Man köper en snickers och en cola. Enkelt va? Frågan är hur länge detta kan fortgå utan att vårat jordklot säger ifrån, innan vi totalförstör våran värld med denna masskonsumtion som just nu breder ut sig mer och mer. Var man än går ser man reklam. Viljan att konsumera terroriserar dig. Vi får se bilder på stora multinationella företag så som Microsoft massproducera sina varor och vi får se en liten hamn nere i Indien där arbetarna jobbar tolv timmar om dygnet. Kontrast.

Vad jag just beskrivit har Erik Gandini och Johan Sönderberg blivit alltför trötta på och bestämde sig för att göra en dokumentärfilm. Filmen är väldigt kontrastfull och vulgär på sina ställen. Man leker med videoreportage med stora ledare så som Bush och Blair och lägger nya röster på dem. Till varje kapitel i filmen spelas en subtil trance liknande musik. Nyckelord upprepas om och om igen genom hela filmen. Budskapet är simpelt – Erik Gandini och Johan Sönderberg vill få dig att spy, de vill få dig att må illa, avsky vad världen har förvandlats till. Och de har lyckats. Vi får se en fabrik där ‘lovedolls’ tillverkas, specialtillverkade dockor av plast med lyxiga silikonbröst och allt va det innebär. Allt för att tillfredställa konsumenternas krav. Vi får också se en liten flicka i Cuba som fick tillfället att besöka England i en vecka. Denna flicka fick en shock då hon besökte detta land, och då är England ändå inte lika konsumtionsberoende som USA. Hon åt en Big Mac varje dag, hon kunde inte få nog. Hemma i Cuba hade hennes familj ransoneringskort de löste in mot ris och bönor. Kontrast!

Snyggt filmat, bra ihopklippt kompat med passande musik, detta tillsammans med en stor fet känga i både George Bush, Tony Blair och hela det konsumtionsberoende samhället är vad “Surplus – Terrorized into being consumers” bjuder på. Riktigt underhållande, men också deprimerande. Johan Sönderberg står också bakom kortfilmen “The Voice” som är klipp på ett liknande sätt som denna film. Båda rekommenderas starkt. Detta är för övrigt en film som kan ses som svår att få tag på. Ett tips är att bli medlem på Brafilm.nu, som verkar va en av få som hyr ut den.