xXx2: The Next Level

“xXx” var när den kom för några år sedan ett försök att jaga fart i den trötta agent-genren genom att blanda extremsport och klassisk agentaction. Producenterna har tagit konceptet med James Bond på anabola steroider ännu ett steg i denna uppföljare. Dessutom har de låtit förre James Bond-regissören Lee Tamahori regissera.
NSA-agenten Augustus Gibbons (Samuel L. Jackson) har återigen stött på problem som gör att han behöver en utomstående (och mindre konventionell) agent. Denna gång värvar han den före detta elitsoldaten Darius Stone (Ice Cube). Tillsammans ska de avstyra en militär utbrytargrupps försök att avsätta den amerikanska presidenten.

Här satsar Lee Tamahori allt på att trycka gasen i botten direkt. Tempot är sanslöst högt i princip från första rutan till sista. Klippen är snabba, musiken högljudd och actionscenerna många och utdragna. Det har både sina fördelar och nackdelar. Filmen blir visserligen aldrig riktigt tråkig, men tempot är också ett försök att släta över stora brister i filmen. Manuset är lövtunt och filmen lider av en total brist på logik i många fall. Att dundra på med massor av action och hoppas att folk inte tänker på detaljerna kan fungera, men då måste actionscenerna vara spektakulära. Här känns de inte särskilt fyndiga och inte heller så välgjorda som man skulle kunna hoppas. Många av scenerna är filmade enligt metoden “filma otroligt nära och skaka kameran”, något som verkar omåttligt populärt i Hollywood idag.

Trots bristerna är “xXx: The Next Level” mycket bättre än första filmen som var en riktig kalkon. Högt tempo, påkostade effekter och hyfsade skådisar i birollerna räcker en bit på vägen om än inte ända fram. “xXx: The Next Level” kommer säkert tilltala en hel del 15-åringar, men vi andra kan nog hitta bättre saker att göra med vår tid.