Queens Escorts Brooklyn Escorts Long island Escorts NYC Escorts bestnyescorts.com Manhattan Escorts NYC naughty

Publicerad kl 22:23 den 24 Jan 2006

i kategorin

Tema

av

Ella Koinberg

ekoinberg@cine.se


Day 5 – Tuesdag 24rd

Tisdag: ångest. Biljetter till dagens föreställning var nämligen lite av ett dilemma, det är så många filmer man vill se men jag kan knappt hinna se hälften, eller så va det helt enkelt utsålt. Jag har hur som helst bestämt mig för två filmer som passar bra tidsmässigt, de flesta filmerna krockade tyvärr. “Old Joy” som drar igång tre på eftermiddagen, och “House of Sand” klockan sex. Den sista filmen hade jag helst velat byta ut mot den brazilianska filmen “Battle in Heaven” men den va slutsåld och då fanns bara “Salvage” kvar, som jag valde bort då mina nya amerikanska vänner skulle se den och tänkte att de kunde berätta om den. Dessa tre filmer börjar konstigt nog klockan tolv på natten, en lite egendomlig tid kan man ju tycka. En annan film som har premiär idag är “Don’t come knocking”, en tysk film med bland annat Sarah Polley i huvudrollerna, som även gästar Sundance ikväll på premiären.

Kelly Reichardt återvänder efter 12 år till Sundance, då han visade upp River of Grass med sin film “Old Joy”. Det handlar om vänskapen mellan två män vid namn Kurt och Mark, som återförenas för en campingrunda i Oregons fina bergslandkap. Menas tiden flyter på inser de två att mycket har förändrats och ifrågasätter deras vänskap. Daniel London som spelar Mark har bland annat spelat med i “Minority Report” och kommande “Rent” och regissören har ett ganska fattigt register när det kommer till skapande, men det som gjorts har varit bra. Bra är också ett bra uttryck för “Old Joy”. Den är bra, rörande och intressant. Ett stort plus är de vackra bilderna.

Nästa stopp är “House of Sand” som visas på “The Egyptian Theatre”. Jag står utanför och tänker på filmen menas jag röker och njuter av den underbara himlen, det är nämligen riktigt fint väder idag, trots kylan. “House of Sand” är lite av en sån där film som man har jätte höga förväntningar för eftersom man har byggt upp ett stort hopp om att det ska vara en sån där mystisk, fantastisk film som man bara kommer att älska, men sen blir man besviken. “House of Sand” var inte alls mystik eller ens vidare rörande. Det enda jag blev glad över under 103 minuter va en handfull av vackert filmande miljöer.