Christopher Nolan

Christopher Nolan är en man med ett mål. Han vill erbjuda oss filmer utöver det vanliga, en upplevelse som gärna sätter hjärnan på prov med välskrivna handlingar och komplexa karaktärer, och som förutom den obligatoriska underhållningsfaktorn, innehåller en rad psykologiska och moraliska aspekter som ständigt färgar av sig på vårt medvetande.

Christopher Nolan föddes den 30 juli 1970 i London till en brittisk pappa och en amerikansk mamma. Han spenderade sin barndom mellan London och Chicago, vilket på senare tid har resulterat i dubbelt medborgarskap för USA och England. Det dröjde inte länge innan den lille Chris plockade upp sin fars videokamera och började filma allt som rörde sig. Som så många andra var det främst “Star Wars” som fick Nolan att börja intressera sig för film och bara sju år gammal gjorde han små enkla filmer med sina actionfigurer. Men det var främst Ridley Scotts “Blade Runner” som på allvar blev biljetten in till filmkonstens underbara värld. Han beundrade den visuella stilen och dess komplexa natur, och viljan att skapa något likartat började gro i hans huvud.

Under uppväxten studerade Nolan engelsk litteratur på collegenivå och även om han senare erkände att han inte var särskilt bra på det så öppnade det upp en viss insikt i honom som har letat sig in i hans manusförfattande. Han passade även på att filma ett par kortfilmer under hans studieperiod varav den första, “Tarantella”, fick en viss framgång och visades på en public service-kanal i USA. Hans andra, “Larceny”, visades på en filmfestival i Cambridge. Nolan gick från klarhet till klarhet, och han lyckades samla på sig tillräckligt med erfarenhet för att kunna fullfölja sin vision om en långfilm. Det skulle dock följa en tredje kortfilm, “Doodlebug”, innan han gick vidare till långfilmsformatet. 1996 tog han så det första steget och regisserade sin allra första långfilm, som hette “Following och handlade om en ung författare som förföljer främmande människor i hopp om att få något spännande att skriva om. I huvudrollen syntes Jeremy Theobald som Nolan tidigare arbetat med i “Doodlebug” och redan här blev det tydligt att han gillar att arbeta med samma sorts människor i sina filmer. “Following” var en smal film, med en budget på ynka sextusen dollar och med en väldigt begränsad distribution. Den fick dock mycket bra kritik och gjorde så pass bra ifrån sig att Nolan återigen kunde samla sina krafter för att visa vad han gick för.

I den här vevan började han samarbeta med sin bror Jonathan, som på senare år blivit en självklar del i manusskrivandet av hans filmer, och de båda började smida ränker på vad som skulle bli Nolans stora genombrottsfilm. Jonathan hade skrivit en novell som hette “Memento Mori” och från den drog Christopher inspiration och skapade “Memento” som kom ut år 2000. Filmen blev en stor succé och hyllades för sitt annorlunda narrativ, som i stora delar spelades upp baklänges så att åskådaren kunde identifiera sig med huvudpersonen som led av temporär minnesförlust och var oförmögen att skapa nya minnen. “Memento” har fått kultstatus under åren som gått och anses av många vara Nolans “första” riktiga film. Två år senare följde han upp “Memento” med “Insomnia”, som trots fin kritik inte riktigt gick hem hos biopubliken. “Insomnia” var en amerikaniserad version av norska filmen med samma namn som kom ut 1998. Många av Nolans karaktäristiska drag som han hade utvecklat genom åren återfanns även i “Insomnia” och det var naturligt att de aspekterna skulle följa med in i hans tredje film, även fast den skulle utspela sig i en helt annan genre än något han gjort tidigare.

Det skulle dröja tre år innan Nolan visade upp något nytt för omvärlden och denna gång hade han gett sig in i superhjältegenren med ett extra riskfyllt projekt. Hans nästa film var nämligen en ny del i “Batman”-sagan och han valde helt enkelt att starta om franchisen sedan hela filmserien kollapsat efter att den senaste katastrofen “Batman & Robin” sett dagens ljus åtta år tidigare. Många var det som tvivlade på att Batman hade något nytt att tillföra en ganska stagnerad genre men Nolan tystade alla tvivlarna när han introducerade sin nya, mer realistiska tolkning på karaktären. Christian Bale valdes till huvudrollen efter positiva reaktioner från fansen och Cillian Murphy blev skurken “Scarecrow”. “Batman Begins” blev en succé utan dess like och ett särdrag som utmärkte den var att filmen var mer välskriven än någon annan “Batman”-film. Borta var den töntiga stilen från de senare delarna, och Nolan blandande effektivt de mörkare aspekterna av Tim Burtons alster med sin egen vision om en mer enhetlig och jordnära hjälte. Under samma period som Nolan filmade Batman filmade han även en helt annorlunda film som hette “The Prestige” som dök upp på biograferna 2006.”

“Christian Bale hade återigen en av huvudrollerna tillsammans med Hugh Jackman och filmen kretsade kring två rivaliserande magiker som spelade spratt med varandra. Att göra två filmer samtidigt var något som slet på Nolan och senare avslöjade han att han aldrig skulle kunna tänka sig att upprepa en sådan process igen. Warner Bros var snabba med att vilja följa upp “Batman Begins” succé och Nolan själv kommenterade flera gånger att han var intresserad av att ta sin historia vidare. Jokern var en karaktär som Nolan gärna ville tackla, och när han sedan gav rollen till Heath Ledger orsakade det ramaskri bland fansen. Många menade på att han inte var rätt man för rollen men Nolan var tvärsäker på sitt val. Och som vanligt visste han vad han pysslade med.

2008 anlände “The Dark Knight”, som hade genomgått en turbulent inspelningsprocess där bland annat Heath Ledger tragiskt gått bort, och slog ner som en bomb under sensommaren. Filmen pulvriserade alla möjliga öppningsrekord och passerade slutligen den magiska miljardgränsen på den amerikanska Box Office. “The Dark Knight” var Nolans största succé hittills och nu förväntade sig många att han skulle ta tag i trean så fort som möjligt. Alla möjliga rykten började sippra ut från nätet om vem som skulle spela den nya skurken, om Jokern skulle återvända och när filmen skulle vara klar. Nolan avvaktade kyligt och gav inga som helst uppgifter om den tredje installationen av Batman. Även Warner Bros respekterade Nolans beslut och höll locket på. När uppståndelsen lagt sig kring “The Dark Knight” återuppstod Nolan med en ny annonsering och det var inte en ny Batman-film utan en egenskriven film i science-fiction genren som skulle heta “Inception”. Det är Nolans första film sedan hans debut “Following” som han helt skrivit manuset utan att ha baserat det på något annans verk och det sägs att han har arbetat till och från med filmen i över tio år. Mycket lite avslöjades om handlingen. Nolan jobbar återigen med välbekanta namn såsom Cillian Murphy, Michael Caine och Ken Watanabe som tidigare agerat till Nolans direktiv men även nya namn som Leonardo DiCaprio och Ellen Page dyker upp.

Nolan befinner sig på toppen av sin karriär och ändå har den knappt ens börjat. Jämfört med giganter inom industrin som Steven Spielberg och James Cameron är han en doldis men sakta och säkert bygger upp han upp sitt rykte som en sann visionär som alltid tar sina filmer ett steg längre. Att han alltid omger sig med samma sorts folk gör att tryggheten och självsäkerheten infinner sig och några av personerna han ständigt jobbar med är hans fru Emma Thomas som han varit gift med sen 1997 och har tre barn med. Hon har producerat alla hans filmer ända sedan “Doodlebug” kom ut på collegenivå. Filmfotografen Wally Pfister ses också ständigt vid Nolans sida och har filmat alla hans filmer sedan “Memento”. Nolans bror Jonathan skriver ofta manus och är kreativt bollplank medan skådespelare som Christian Bale, Michael Caine och Cillian Murphy ofta ses framför kameran. Men även om Nolan jobbar med sina gamla kamrater och kompanjoner finns det ständigt rum för nya personligheter i hans karaktärsgalleri. Han har ett bra öga för castingen och rollbesätter sina filmer med en noggrann precision. I framtiden ligger just nu bara en film, den så omtalade och beryktade tredje delen i hans omåttligt populära “Batman”-saga. Med denna del säger Nolan adjö till sin fladdermusbekämpande hjälte som en gång gjorde honom stor, och som förmodligen kommer att göra honom ännu större, men Nolan själv kommer att gräva vidare bland komplexa narrativ för att ge oss upplevelser som inte liknar någonting annat.