Taken

När Luc Besson inte sitter i regissörsstolen så bidar han sin tid med att skriva manus. Under åren har han vaskat fram ett antal minnesvärda sådana och då med spännande action som en av hörnstenarna. I “Taken” är det hans landsman Pierre Morel som åtar sig uppgiften att bringa liv i hans historia. Med sig på vägen har de fått rutinerade Liam Neeson till att spela huvudrollen.
Besson lyckas oftast med konststycket att skapa intressanta karaktärer i en värld av våld. Karaktärer man känner med, oftast isolerade individer med stora hjärtan och speciella förmågor. I “Taken” får vi möta Bryan (Neeson), en före detta CIA-agent, tränad av de bästa för att oskadliggöra så många hot som möjligt. Sedan skilsmässan med sin fru, lever han för sin 17-åriga dotter Kim och vill att hon ska ha det så bra som möjligt trots hans frånvaro. När Kim beslutar sig för att åka till Paris med sin vän blir Bryan orolig. Men trots det låter han sin älskade dotter resa iväg. Det dröjer dock inte länge innan Kim blir kidnappad av en kriminell liga som sysslar med trafficking. Bryan låter inte onödiga minuter gå till spillo och ger sig iväg för att finna sin dotter.

“Taken” är en enmanskamp mot klockan. “Bourne”-influenserna lyser upp och är tydliga men inramningen är så pass bra att det blir mer än bara en kopia. Neeson agerar med pondus och självsäkerhet, hans personliga vendetta engagerar på ett känslomässigt plan och jakten blir mer och mer intensifierad. Han ger liv åt karaktären på ett äkta och trovärdigt sätt än många machostereotyper. Neeson kan genren sen tidigare och förstärker actionsekvenserna med sin rutin. Han jagar skurkar till höger och vänster, tar definitivt ingen skit och låter de få veta vem det är som är herre på täppan. Spänningen infinner sig så fort dottern har landat i Paris och Morel låter den vara kvar ända in i slutminuterna.

Bessons manus kunde dock ha varit lite djupare. Han kunde dykt in längre bland de mörka sidorna i filmen, belyst traffickingproblemen lite mer ingående då filmen på vissa ställen gränsar till thriller. Tyvärr snuddar bara Morel & Besson lite lätt på detta och låter enmansshowen fortskrida utan några större utmaningar. Storyn blir lite tunn och potentialen kunde ha utnyttjats bättre. Förutom Neeson är även skådespelet från övriga aktörer lite stelt och sparsmakat. Inledningen är lite seg innan den tar fart men som helhet är det en välgjord actionfilm.

“Taken” saknar inte underhållning utan höll mig på sätet under nästan hela speltiden. Med fartfylld och tät action försvinner speltiden på ett trivsamt sätt. Gillar du “Bourne”-filmerna är den väl värd en titt.