Balls of Fury

“Balls of Fury” är skriven och regisserad av Robert Ben Garant, samma kille som gav oss “Reno 911 Miami” och “Night at the Museum”. Resultatet: en av de tråkigaste komedier jag har sett på länge. Jag har svårt att tänka mig att folk som ens brinner för pingis finner den här underhållande.
Dan Fogler spelar Randy Daytona, ett underbarn i pingis som tuggar ner sitt motstånd på löpande band. I en avgörande final förlorar Daytona matchen och hans pappa, som är spelmissbrukare, blir mördad av Triaden på grund av att han spelat på matchen. Till råga på allt yttrar Daytona några pinsamma fraser i samband med förlusten och blir utskrattad inför hela nationen. Han går underjorden och blir, vad man kallar i folkmun, avdankad. Han uppträder på ståuppshower för kaffepengar och en dag blir han insugen i en härva när FBI-agenten Rodriguez kräver hans tjänster. Han vill att Daytona ska ställa upp i en turnering som är anordnad av gangsterbossen Feng och på så sätt kunna gripa honom. Daytona ställer upp och möter på vägen några oväntade vänner.

“Balls of Fury” är tänkt att vara en hysteriskt rolig parodi på pingis, men missar målet med en mil. Skämten är dåliga och så gäspframkallande att man ibland undrar om det verkligen är en komedi man tittar på. “Balls of Fury” är en förolämpning mot allt vad god humor är. Men sorgligast av allt, är att den inte ens anstränger sig för att vara rolig. Storyn är fruktansvärt stel, likaså de trista, endimensionella stereotyperna till karaktärer. Dan Fogler ser mest dum ut i sina stela försök att få tittaren att skratta, Maggie Q spelar det sedvanliga tråkiga kärleksintresset och Christopher Walken, som spelar Feng, ger sken av att inte riktigt trivas i sin roll. Detta verkar också gälla resten av ensemblen som saknar komisk tajming, vilket kanske kan skyllas på det styltiga manuset och den slappa regin.

“Balls of Fury” är bortkastad tid och en oinspirerad kopia av andra sportfilmsparodier. Skratten Ben Garant serverar kan räknas på ena handen och ni får ut mer av att kolla på “Dodgeball” en gång till. Det är bättre än det här och det säger allt.