Sherlock Holmes

Det är i dag svårt att hitta människor yngre än 60 som kan tillskriva Sherlock Holmes fler attribut än “mästerdetektiv” och “piprökare”. Än svårare blir det i jakten på människor som faktiskt läser Arthur Conan Doyles böcker. Trots det fortlever den litterära gestalten diffust i våra medvetanden, som en deckarlitteraturens kanonkaraktär.
Upplägget är alltså tacksamt för Guy Ritchie när han formar sin egen Sherlock Holmes för en yngre generation. Han ges fritt spelrum att bearbeta den litterära Holmes till en man som byggt sitt liv på The Pogues lyrik. En Sherlock Holmes som givetvis håller pipan nära och vars skarpsinne förbluffar (tröttsamt ofta), men som i övrigt är försupen, burdus och glad för knytnävsstrider. I rollen, som fordrar elegans och känsla för sinnesstämningar, utmärker sig Robert Downey Jr.

Genom att Ritchies karaktäristiska regispråk närmast tar över filmen, blir likheterna med dennes tidigare produktioner fler än man kunnat ana. I “Sherlock Holmes” förenas “Snatch” med kostymfilmsgenren; vilket tyvärr inte blir så bra som det låter. För även om ett artonhundratalets London bildar vackra kulisser och Downey Jr. gör sitt bästa, är “Sherlock Holmes” knappast lika underfundigt skriven och rolig som exempelvis “Lock, Stock and Two Smoking Barrels”. Filmen präglas av ideliga försök till intelligent manusskrivande, något som alltjämt faller platt. Vi finner en slarvigt skriven historia, som är alltför utdragen och klichéflörtande. Detta kulminerar och blir påtagligt i skurkkaraktären Lord Blackwood, tröttsamt överspelad av Mark Strong. Det blir tidigt uppenbart hur filmen lider av brist på idéer; merparten av de två timmarna består av upprepningar utan det minsta försök att överraska publiken.

“Sherlock Holmes” är ofrånkomligen ett intressant experiment av en säregen regissör, med modet att ta sig an en världens mest diffusa litterära gestalter och göra den till sin egen. Försmädligt nog blir resultatet inte mer än dryga två timmars lättsamhet, som lider brist på (berättar)innovation och ett välskrivet manus.