I hennes skor

“I Hennes Skor” är en adaptation på Jennifer Weiners storsäljande roman om två systrar med helt motsatta egenskaper, och hur deras liv kantas av flera problem. Cameron Diaz spelar den lösaktiga, snygga systern som anspelar mycket på sex för att få det hon önskar, medan den äldre systern spelas av Toni Collette. Denna halva av syskonskapet saknar ett vackert utseende, men kompenserar det genom att arbeta hårt på en advokatfirma. När dessa två systrar får tillfälle att komma närmare varandra kommer det att ske en mängd problem.
När man tittar på handlingen kan man tro att “I Hennes Skor” endast är en film i mängden av alla dessa så kallade “chick flicks”, men skenet bedrar faktiskt. Under denna påtagbara och plastiga yta finns det mycket mer än bara en taskig handling. Det är en film som berättar om en tung familjerelation, och den gör detta med en viss djup och definitivt en stor portion av passion. Just denna passion gav mig lite sympati till filmen. I filmen får dessa två systrar lära sig livets läxor stegvis genom olika problematiska situationer och jag gillade detta sätt att bygga upp filmen på.

Skådespelarmässigt överraskades jag ganska mycket av Cameron Diaz. Hon har aldrig varit ett särskilt intressant affischnamn för mig, men här visar hon att det ändå finns lite hopp för henne i skådespelarbranschen. Dock tycker jag att Toni Colette gör ett mycket bättre jobb som den äldre och mer socialt misslyckade tjejen. Hon visar hur det är att vara en arbetsnarkoman tillsammans med hur hon måste brottas med sitt socialliv på ett mycket bra och övertygande sätt. Även regissören Curtis Hanson ska få en liten eloge eftersom det märks att han har velat satsa på att adaptera Weiners roman. Det kan även noteras att denna regissör ligger bakom filmer som “L.A. Confidential” och “Wonder Boys”, det är alltså inte en helt okänd regissör.

Kontentan av “I hennes skor” slutar med att jag känner en viss osäkerhet. Jag har sett en film, som är alldeles för lång för sin handling, men som samtidigt gav mig något budskapsmässigt. Det var inte två bortslösade timmar, utan mer en läxa av problemen som livet kan ge. Detta skildras med hjälpt av ett välskrivet manus och bra regi, dock tycker jag att den åker lite väl mycket berg- och dalbana ibland. När den når sin kulm är den intressant och givande, men ibland blir det lite väl branta backar nerför och man känner att man sneglar mot klockan då och då. Det är aldrig ett bra tecken. I slutändan är det inte den tjejfilm jag trodde jag skulle få se, utan den passar lika bra att ses av båda könen. En uppfriskande film, med en gnutta humor och ett fint budskap.