Somers Town

Shane Meadows är en samtidsskildrare utöver det vanliga. Precis som i “This is England” är “Somers Town” ett dagsaktuellt tidsdokument om en ung outsider på väg att hitta sig själv. Den här gången har dock 80-talets engelska förorter bytts mot London.
Inte nog med de tematiska parallellerna spelar Thomas Turgoose huvudrollen i båda filmerna. Och precis som i “This is England” äger han varenda minut han är i bild. Den här gången flyr han från ett vårdhem Nottingham för att börja om i London. Han tillbringar dagarna med den nyinflyttade och jämnårige polacken Marek, de gör småjobb och fantiserar om den perfekta kvinnan; fransyskan på det lokala caféet

Det genomgående problemet med “Somers Town” är jag aldrig förstår vad Shane Meadows egentligen vill berätta. Han berättande är tomt och saknar budskap. Mycket står skrivet mellan raderna och är svårt att tyda. Meadows lyckas aldrig etablera en relation till karaktärerna. Vilka är de? Varför gör de som de gör? Vad har de för bakgrund? Vi kastas in i deras liv och får följa dem under ett par innehållslösa sensommarveckor.

“Somers Town” är trots allt en fin berättelse med flera komiska scener. Med sin realism och monokroma foto är “Somers Town” liksom definitionen av en indiefilm. Och det tar emot att skriva att Meadows trots fina intentioner skjuter sig själv i foten med fotot och det långsamt berättande. Och istället för ett destillerat, tredimensionellt realismdrama är “Somers Town” 75 långa, pretentiösa minuter.