Brooklyn’s Finest

Med “Training Day” visade Antoine Fuqua upp polisväsendets allra mörkaste sida, och det i form av en hänsynslös och korrupt snut, stenhårt spelad av Denzel Washington. Fuqua lämnade snabbt dess succé och svävade ut i andra genrer, med blandat resultat som följd. Nu är han tillbaka i genren han verkar trivas bäst i och som sig bör, så domineras “Brooklyn’s Finest” av en våldsam natur, men också av ett stort och engagerande hjärta.
“Brooklyn’s Finest” är historien om fyra individer, tre poliser och en skurk, som alla sugs in i ett destruktivt händelseförlopp genom deras handlingar. Karaktärerna har sina egna färgstarka bakgrunder och vi får ständigt se hur de tacklar svåra moraliska val som väl speglar deras motiv. “Brooklyn’s Finest” har ett välbekant berättargrepp som faller mig väl i smaken och Fuquas strålande hantering av manuset gör att inte en enda tråkig sekund infinner sig i filmen. Ett annat välbekant inslag är huvudpersonerna vi får stifta bekantskap med. Vi har den trötte och snart pensionerade snuten, undercover-polisen som måste välja väg, korrupt polis som bänder på reglerna och så vidare, men trots att vi har sett dessa typer av figurer förr får Fuqua mig att bry mig om dessa karaktärer och deras olyckliga öden. Också tack vare fenomenala insatser från samtliga aktörer förstärks denna känsla till det yttersta. Hawke, Cheadle, Snipes och Gere lever sig in i sina roller på fullaste allvar och levererar något av det bästa skådespelet jag har sett på länge.

Det som gör starkast intryck på mig dock är hur Fuqua ständigt knuffar ut huvudpersonerna längre och längre ut i regnet. Deras desperata kamp mot ett oundvikligt öde är ofta smärtsam och sorglig att beskåda och är berörande. Övergångarna mellan de olika karaktärernas historier är subtila och stilrena och även om dessa människor inte direkt korsar varandras vägar är de för evigt sammanlänkade av ödets hand.

“Brooklyn’s Finest” är det bästa polisdramat jag har sett på många år. Det är en tuff och kompromisslös skildring av den hårda verkligheten för många av New Yorks poliser och skurkar och även om Fuqua inte återuppfinner hjulet, ser han åtminstone till att spänningen och dramatiken ligger långt över kokpunkten.