World Invasion: Battle Los Angeles

Normala människor kan inte gilla “World Invasion: Battle Los Angeles”, vars titel har blivit berikad med ordet “world” i den svenska marknadsföringen för att få filmen att verka mindre Amerikacentrerad än den egentligen är. Men patriotismen är inte filmens stora problem, den är bara tröttsam och förväntad av en amerikansk storfilm i spektakelaction/sci fi-genren, det stora problemet är den militaristiska fascistestetik som genomsyrar varje bildruta av detta elände.
Storyn, om det nu kan sägas existera någon sådan mellan skottsalvorna och de sentimentalt överdrivna dödsscenerna, går ut på att rymdvarelser invaderar varje storstad med kust för att sno jordens vatten. Pang, boom och någon expositionsscen senare och vi får följa ett band av väldigt stereotypiska karaktärer som i en stressad situation måste lära sig att både samarbeta och överkomma en okänd fiende med klart överlägsen teknologi.

Hur det hela kommer att sluta och hur idiotiskt karaktärerna kommer att bete sig på väg mot denna militärmartyriska upplösning kan säkert de flesta gissa, filmens stora mysterium är istället varför den utmärkta skådespelaren Aaron Eckhart vill delta i denna soppa av vapenpropaganda och invasionsrädsla som försöker kapitalisera på den skräck som kom med 9/11 och George W. Bushs påföljande, politiskt motiverade, skräckspridning.

Eckharts soldat och resten av karaktärerna är tomma avatarer skapade för att Mussoliniwannabees ska ha möjlighet att projicera sina drömmar om dödande och hjältemod på den ständigt blinkande skärmen, spelade av en blandning av tv-stjärnor, rappare och skådespelare som skulle ratats av rollbesättarna till “Skilda världar” och “Big Brother”.

Jonathan Liebesmans regi och filmens specialeffekter är dock bra. Dock kan man starkt ifrågasätta om det bör räknas som en positiv egenskap att en film visualiserar ett genomruttet koncept på ett tekniskt skickligt sätt.

“World Invasion: Battle Los Angeles” är ideologiskt, berättarmässigt och skådespelarmässigt usel underhållning. Den fortsätter att piska på den antagonistiska vapen- och krigshets som tyvärr håller vår planet i ett grepp som kanske blir vår undergång. Det är inte rymdvarelser vi behöver vara rädda för om vi producerar och konsumerar sådant här skräp, det är oss själva.