Tyrannosaur

I samhällets periferi lever Joseph ett uppgivet liv som sällan utspelar sig någon annanstans än i den lokala puben eller hos närmaste bookmaker. Slagsmålen haglar tätt, och med en vardag som inte fyller något större syfte ter sig meningen med livet tämligen diffus. Vändningen kommer när han träffar Hannah, som driver en second hand-butik och lever ett välbärgat liv i stans finare kvarter. De finner varandra, och samtidigt som Joseph försöker lämna sitt gamla liv bakom sig, visar det sig snart att även Hannah har mörker i sin vardag som Joseph kan identifiera sig med.
I ett drama så karaktärsdrivet som “Tyrannosaur” kommer man långt bara av trovärdiga skådespelarinsatser. Att såväl Peder Mullan som Olivia Colman är fullständigt prickfria i sina gestaltningar ger “Tyrannosaur” ett utgångsläge som minst sagt är tacksamt. Peder Mullan lyckas skapa en mångbottnad huvudkaraktär, där känslan av att han kan falla tillbaka i gamla vanor och ta till våldet då närmaste obekvämlighet uppstår ständigt är närvarande. En balans skapas dock av att man samtidigt känner en sympati för karaktären som gör hela filmens premiss mer intressant.

“Tyrannosaur” byggs upp med hjälp av flera parallella stickspår i berättelsen. Vi har den irriterade grannen som gärna tar chansen att provocera Joseph, vi har den lilla pojken i huset intill som på avstånd får bevittna den grannosämja som råder, vi har Josephs alkoholiserade vänner som blir en brygga för Joseph till det liv han försöker överge, och ett flertal liknande småhistorier. Men trots de många stickspåren känns “Tyrannosaur” aldrig varken spretig eller ofokuserad. Tvärtom skänker dessa nya nyanser till såväl karaktärerna som till den centrala handlingen.

Överhuvudtaget är “Tyrannosaur” en genomtänkt film. Karaktärerna agerar alltid innanför ramarna för vad man som publik anser trovärdigt, och det hela känns jordnära utan att någon gång bli för långsamt eller ointressant. Det är med glädje jag placerar “Tyrannosaur” i facket för fantastiska brittiska dramer som utspelar sig i förortsmiljö, samma fack där vi kunnat placera några av de senaste årens bästa filmer; “Fish Tank” och “This is England.”