En oväntad vänskap

Hela Frankrike skrek efter en film med värme. En film som inför presidentvalet 2012 kunde vända på integrationsdebatten och se dagens multinationella Frankrike i ett större perspektiv. Redan på förhand fördömde den förre ledaren för extremhögern Jean-Marie Le Pen filmen och skrev i ett uttalande “jag hoppas att inte Frankrike blir en handikappad människa som måste tas hand om en invandrare”.
Men riktigt så banal och enkel är inte “En oväntad vänskap”, det borde till och med Le Pen inse. För även om ramverket är en dramaturgisk kliché; två människor från olika sidor rälsen hittar varandra i en oväntad coup de cÅ“ur. Det oväntade mötet mellan den handikappade miljonären och förortsskurken skapar ganska enkla förutsättningar. Men när de två världarna blir till en hittar de båda också de bästa i varandra. Två världar. Två skådespelare. François Cluzet och Omar Sy. Välsignade.

Det räcker inte att “En oväntad vänskap” med sin stora metafor ringar in problemen i dagens Frankrike. Den inger hopp, inte för Frankrike, men för människan. Att den också är roligare än någonting annat du sett på bio på flera år skapar de närmste unika förutsättningar för denna storslagna film.