Hugh Jackman

Hugh Jackman föddes i Sydney den 12 oktober 1968. Han är det yngsta av fem barn och vid åtta års ålder separerade hans föräldrar. Hans mamma flyttade tillbaka till England och hans pappa, som är revisor, fick uppfostra alla fem barnen själv. Jackman gick ut universitetet med journalistik som sitt huvudämne. Men det var skådespeleri han var intresserad av. När han tagit sin examen började Jackman jaga en karriär inom skådespeleriyrket. I en intervju med Jay Leno för några år sedan så avslöjade Jackman att han är ett stort fan av “Fredagen den 13:de”-serien och att han började skådespela för att kunna spela Jason en vacker dag.

Hugh Jackman började på den anrika teaterskolan Western Australian Academy of Performing Arts och så fort han avslutat sina studier där blev han erbjuden en ledande roll i fängelsedramat “Correlli” som visades 1995. Hans motspelerska hette Deborra Lee-Furness, och förutom att hon var skådespelerska var hon även regissör. Hugh och Deborra fattade omedelbart tycke för varandra och gifte sig den 11 april 1996 och har idag två adopterade barn, Oscar Maximillian Jackman och Ava Eliot Jackman som är sex respektive ett år gamla. Efter “Correlli” spelade Jackman Gaston i en den australiska uppsättningen av “Skönheten och Odjuret. Detta gjordes i Melbourne där han även spelade in musikalen “Sunset Boulevard”. Musiken till detta gjordes av Andrew Lloyd Webber som även gjort musiken till bland annat “Fantomen på Operan”.

Hugh Jackman blev känd utanför Australien när han medverkade i musikalen “Oklahoma!” som ägde rum i West End i London. Jackman hade den ledande rollen som Curly och demonstrerade där sina talanger inom både skådespeleri och musik. Jackman är nämligen en fenomenal sångare och spelar även gitarr och piano på sin fritid. Hans uppträdande där filmades även och släpptes senare på DVD. Den sjätte juni 2002, sjöng Jackman på Carnegie Hall i New York. Han medverkade då i uppsättningen “Carousel”, samma år var han även med på Oscarsgalan som prisutdelare och Hugh är tveksam till att ställa upp på det igen.
– Jag hade sovit ungefär en timme och det hade varit fint att få äta lite sushi, (som för övrigt är Jackmans favoritmat), för att piggna till. Oftast har jag varit på någon fest och varit uppe sent när det är dags för sådana här spektakel att klä på sig kostymen och stå där och prata var bara bisarrt.

Genombrottet i USA kom när han fick rollen som Logan/Wolverine under 2000 i filmatiseringen av Marvels bästsäljande serie, “X-Men”. Hugh var ett sista minuten tillskott då rollen redan hade givits till Dougray Scott. Men han var tvungen att filma “Mission: Impossible 2” i några extra månader till och då fick Hugh chansen. Som många andra skådespelare var Hugh inte särskilt bekant med sin nya karaktär han skulle spela.
– Jag läste aldrig serier när jag var liten. Jag var helt enkelt inte intresserad av det även om jag gillade Stålmannen när jag var yngre. När vi spelade in “X-Men” fanns det “X-Men”-serier i våra husvagnar. Det hjälpte mig väldigt mycket att kolla igenom dessa och jag använde många av bilderna på Wolverine för att porträttera honom rätt. Särskilt i actionsekvenserna.

“X-Men” blev en succé och banade vägen för många serietidningsfilmer däribland två uppföljare till “X-Men”-serien som nu alltså blivit en trilogi. Hugh blev ett välkänt namn efter filmen när den slog och ledde givetvis till mer erbjudande inom Hollywood, något han inte tackade nej till.

Efter “X-Men” medverkade han i den romantiska komedin “Someone Like You” där han spelade mot Ashley Judd och Greg Kinnear. Filmen, vilket var en ganska lättsam historia. Det sades dock att Hugh troligen ville ändra riktning och inte fastna i actiongenren som flera andra har gjort före honom. Hugh var dock tillbaka i actionspåret när han fick huvudrollen som Stanley Jobson i thrillern “Swordfish” under 2001. Där han spelade mot inga andra än John Travolta och Halle Berry och just Halle Berry har blivit en van motspelerska, då de har agerat mot varandra inte mindre än fyra gånger. Hugh gjorde även en del stunts själv och tog lektioner i stuntkörning. “Swordfish” gick dock inte hem varken hos kritikerna eller hos biopubliken och blev en besvikelse. Simultant med “Swordfish” var han med i filmen “Kate & Leopold” med Kate Hudson, vilket var ännu ett steg för att distansera sig från actiontemat. Det dröjde dock inte länge förräns Hugh var tillbaka genren där han först etablerade sig. Under 2003 var det dags för uppföljaren till succén “X-Men” och Hugh klev återigen in i rollen som Logan/Wolverine för X2, sommarens stora biofilm. Bryan Singer återvände som regissör och många skådespelare återvände också till sina respektive roller. Filmen blev en succé och blev hyllad bland fansen som en fullvärdig uppföljare till föregångaren.
– Ibland kan jag se folk med stora färgglada Wolverinetatueringar på armarna och ryggen. Det känns skönt för på nåt sätt så känns det som jag har gjort honom rättvisa. Om det hade varit motsatsen hade väl folk spottat på mig på gatan.

Därefter gjorde Hugh en helomvändning igen och medverkade i två kortfilmer varav en är skriven och regisserad av hans fru Deborra. Det är ett drama som handlar om ett gäng filmintresserade människor som i köar för att köpa biljetter till en film. Huvudrollen, “mannen med tusen ansikten”, stöter på en äldre dam och en rastafarikille och de inleder en dialog. Den andra filmen är en heter “Making the Grade” och filmades enbart för att visas i tv.

“Van Helsing” kom 2004 och blev nästa stora projekt för Jackman och denna gång var det Stephen Sommers som regisserade, och som tidigare gjort matinéfilmerna “Mumien” och dess uppföljare. Även “Van Helsing” är i matinéfilmernas och skildrar monsterjägaren Gabriel Van Helsing som jagar alla möjliga individer däribland Ringaren i Notre Dame och Frankensteins Monster. Han bidrog även med rösten till den animerade serien om Van Helsing som kom i samma veva. Hugh tackade dock nej till att spela Frank Castle i en annan serietidningsfilm, “The Punisher”, för att spela Van Helsing. Filmerna floppade och sågades jämnt med fotknölarna av kritikerna när de gick upp på biograferna. Detta gjorde att Hugh gick tillbaka till sin frus projekt igen och ställde upp på en film som hette “Stories of Lost Souls” som bestod av sex minihistorier sammanflätade till en. Jackman fortsatte att jobba med sin fru i “Standing Room Only” som hon skrev och regisserade. Många kända och bra skådespelare medverkade i detta projekt däribland James Gandolfini och Keira Knightley. Filmen släpptes 2005 och blev inte speciellt känd i övriga världen. Hugh vässade knogarna för att återigen axla sin paradroll.

Det är nu dags för den tredje delen i “X-Men”-serien. Undertiteln lyder “The Last Stand” och verkar indikera ett slut för mutanterna och deras resa för att bekämpa orättvisor. Ingenting är dock klart än och det är mycket möjligt att vi får se en fjärde del. Tack vare sin popularitet som Wolverine så har Hugh fått en alldeles egen film med honom. Titulerad enbart “Wolverine”, vilket är en spinoff på “X-Men” där vi får följa Wolverines öden. Filmen ska produceras av Hugh Jackman och hans nystartade filmbolag Seed Productions som även är med och producerar den tredje “X-Men”- filmen. Hugh verkar veta att det är just rollen som Wolverine som han har fått den responsen han så länge velat ha. Då gäller det att inte ge upp sin guldkalv. Men det finns även ett liv efter “X-Men” och Wolverine. Hugh har inte mindre sju filmer på gång efter “X-Men 3”, däribland det otroligt efterlängtade dramat “The Fountain” som snart har premiär. För regin står Darren Aronofsky som senast regisserade det slagkraftiga dramat “Requiem for a Dream” som hyllades av enig kritikerkår. Att detta kommer att bli en film utöver det vanliga lär inte bli någon överraskning för någon.

Trots ett par floppar i karriären så har det gått spikrakt uppåt för Hugh Jackman. Han är mer produktiv än nånsin och med sitt nystartade bolag kommer vi även få se honom i rollen som producent. Med två nya storfilmer i startgroparna och en spinoff på sin genombrottsroll så är det ingen tvekan om att Hugh Jackman kommer att vara på tapeten i många år framöver.