När Snövit tar en ny skepnad med “Snow White and the Huntsman” – där Kristen Stewart axlar rollen som just snövit – tåls det att undersöka symboliken bakom en av vår tids största ikoner. Även om det framför allt är Disney sin första tecknade långfilm – “Snövit och de sju dvärgarna” – från 1937 som etablerade Snövit som koncept, är det ursprungligen en saga från medeltiden som senare nedtecknades av Bröderna Grimm.
Sagor har blivit synonyma med någonting som inte är sant, resultatet av mänsklig fantasi som inte bygger på historiska fakta. Men kan sagor representera någonting djupare, något symboliskt om vår tid?
Många av de myter och legender som skrivits i den symboliska stilen som Snövit är skriven i är skrivna snarare för att kommunicera psykologiska sanningar snarare än historiska fakta. Snövit är fylld av symbolik; talande speglar, räddande prinsar, giftiga äpplen, brusten kärlek och inte minst oskyldiga dvärgarna. Det är analysen av denna symbolism som skapar en helt ny dimension av en annars ganska slätstruken berättelse.
Så, ta ett par steg tillbaka, försök att se bortom det självklara, det rationella, ordagranna och även de mest banala av sagor har någonting intressant att berätta.
På fredag har “Snow White and the Huntsman” premiär.