Dr. No

Sean Connery, som av många anses vara “den riktiga James Bond” fick rollen som James Bond efter en omröstning i dagstidningen Daily Express. Connery flögs till Jamaica där man startade inspelningen av den första Bondfilmen, “Dr. No”. Filmen blev starten på en lång framgångssaga, som fortfarande inte ser ett slut. Men, få av de tjugotalet uppföljare som producerats sedan 1962 har nått upp till samma nivå som “den riktiga Bondfilmen”.
Man just har fått vetskapen om att en brittisk agent försvunnit på Jamaica. England skickar ut en av sina andra agenter (James Bond) för att söka svar på frågor om var agenten kan ha tagit vägen. Han får snart upp spåren vilka leder i riktning mot Dr. No som på en avlägsen ö, där han bedriver ett illegalt laboratorium med bland annat en underjordisk kärnkraftsreaktor.

“Dr. No” blev avstampet på en lång historia – ni kan den – James Bond räddar världen, får flickan och blir kultfigur. Bond presenteras för första gången upp i den klassiska casinomiljön där han i filmens öppningsscener stillsamt röker en cigarr. Men de lugna och rommantiska scenerna byts snart ut mot fartfyllda actionscener vilket leder till flera spännande tempoväxlingar. Det finns också en tendens till att den klassiska originalmusiken missbrukas något i filmens inledning, dock för att kompenseras av en skara mycket övertygande skådespelare.

Förutsägbarheten är genomgående stor – Bond använder den absolut senaste tekniken, har de bästa idéerna och kommentarerna alltid är på rätt ställe. Vi vet redan i filmens anslag att Bond kommer att sättas på uppdraget för att efter filmens dryga två timmar senare ha fullföljt det utan några större problem. Det blir aldrig spännande och det är lätt att börja fundera på var dramaturgin tog vägen.

I dag är det inte mer charmigt. För 44 år sedan var det häftigt, när vi gång på gång introduceras för de senaste teknikprylarna som bara folk i Bonds närhet har tillgång till. Prylarna har blivit ett riktmärke för alla Bond-filmer och något som verkligen gör att Bond är Bond. Trots en relativt låg budget ser det mesta välgjort ut och resultatet överträffar nog de flestas förväntningar, detta är långt ifrån den bästa Bond-filmen, men det är den första och den i särklass mest uppseendeväckande på grund av sitt nyskapande.