Hopplös och hatad av alla

Simon Pegg spelar huvudrollen som Sidney Young, en brittisk journalist som en dag får drömjobbet på en tidning i New York som skriver om kändisar. Han försöker passa in men hans udda och säregna jargong går inte riktigt hem bland branschfolket. Hans kollegor ser honom mest som en plåga och det tar tid innan Sidney acklimatiserar sig på det nya jobbet.
“Hopplös och hatad av alla” är en inblick i det ytliga och glamourösa livet som kändis. Sidney träffar på diverse superstjärnor som alla har ett för stort ego och ibland blir det underhållande krockar mellan Sidneys naiva och burdusa stil gentemot alltför många pretentiösa och fisförnäma celebriteter. Driften med folk som tror de har koll på läget är ibland en rolig del av filmen men det går aldrig så långt att det blir en fullfjädrad satir av diverse branschfolk. Istället doppar den bara tårna i detta och går istället den säkra vägen i form av en romantisk komedi. Sidney träffar på Alison Olsen (Kirsten Dunst) på jobbet och lyckas charma henne trots motgångar var om vartannat.

Birollskaraktärerna i “Hopplös och hatad av alla” är bra och varierande och är filmens starkaste kort. Dunst är ganska träffsäker i rollen som Olsen, en på ytan självsäker tjej som egentligen är ganska förvirrad över saker och ting. Hennes hat mot Sidney i inledningen är roligt men det glider snabbt över i stelt samtycke som känns oerhört humorbefriande. Jeff Bridges har den överlägset roligaste rollen som chefredaktören på tidningen. Hans översittarstil själ showen och det är synd att han inte har så mycket tid framför kameran, något som många får lida av till förmån för Peggs enmansshow. Megan Fox spelar filmstjärnebimbo som alla vill ha men som ingen kan få. Danny Huston är ett riktigt svin som trycker ner Sidney i skorna. Och det är just folkets ständiga förakt mot Sidney som är den stora behållningen. Trots dessa goda förutsättningar blir det ändå aldrig så bra som det kunde ha blivit. Den tappar sin satiriska skärpa med romantiskt och förutsägbart dravel ju längre filmen tickar mot sitt slut. Pegg är stundtals charmig och rolig men når inte ens upp till hälften av sin potential utan Edgar Wright och Nick Frost.

“Hopplös och hatad av alla” lever inte riktigt upp till sin originella titel och det tenderar att gå för långt mellan skratten. Det börjar lovande men mynnar ut till en ganska ordinär feel-good film med ett svagt slut och outnyttjade karaktärer.