Johnny English Reborn

Rowan Atkinson, frys ner honom i några år, sätt på micron, och han återuppstår i samma gamla mundering som tidigare. Atkinson är ett komediskt geni, hans mimik har kommit att bli unik för vår tid och för snarare tillbaka tankarna till Charlie Chaplin, Buster Keaton och Jacques Tati.
Men i sin andra Inspector Clouseau/James Bond spoof, “Johnny English Reborn” spelar Atkinson istället kortet för att attrahera en bredare publik som lätt ska kunnas säljas till marknader världen runt. Men precis som med mycket som försöker appellera till en bred publik blir resultatet istället att “Johnny English Reborn” knappt får någon att dra på smilbanden mer än några gånger.

Eftersom Atkinsons ståuppkomik eller hans sketcher i “Not The Nine O’Clock News” handlar om att locka fram skratt genom fysisk humor behöver han oftast inte förlita sig på dåligt skriven dialog eller monologer som dominerar stand up-komiken. Det är också detta som gjort honom så unik och framgångsrik inte bara i Storbritanninen.

I “Johnny English Reborn” används dock inte Atkinsons talang på rätt sätt. Dialogen är krystad och Atkinsons fysiska humor går enbart ut på att sätta hans karaktär i dråpliga situationer. Det blir snabbt uttjatat och underutvecklat. Det är som att se standup-komik med en punchline, men utan uppbyggnad.

Vi kan bara hoppas att vi någon gång får se en riktig film som på allvar förvaltar Rowan Atkinsons enastående talang, den dagen kan vi på allvar räkna honom i samma division som Chaplin, Keaton och Tati.