Star Wars: the Clone Wars

George Lucas kommenderar sina anställda att göra datorspel, tv-serier och nu animerade filmer, allt för att pressa ur de sista ur sina trogna fans. Det är också sådana här filmer jag hoppas floppar. Det räcker nu, gör något nytt.
Tanken är att “Star Wars: The Clone Wars” kronologiskt ska passa in någonstans mellan episod ett och två. Och det känns mest som vilket barnprogram som helst som dragits ut till en 99 minuter lång pina.

Det visuella andas lågbudget med de animeliknande karaktärernas rörelser som får oss att tänka tillbaka på animerad film från 80-talet. Till detta kan vi lägga den oengagerade historien om Anakin Skywalker och hans beskyddande av Ahsoka Tano. Han kallar henne Snips; hon honom Sky Guy, ni förstår, det är inte vad Star Wars en gång var. Nu fylls speltiden ut av repetitiva scener som ska demonstrera vilken kraft Lucas Studios har, men egentligen bara är kontraproduktivt.

“Star Wars: The Clone Wars” är ungefär som de animerade Batman-filmer DC Comics släpper med jämna mellanrum. Skillnaden är dock att de senare alltid går direkt till dvd och är gjorda med mer passion är George Lucas dito. Att tvingas skapa historier ur något som redan är avslutat och konkluderat blir väldigt platt och poänglöst. Ingen tycks ha ställt sig själv frågan; varför?

Filmens sista repliker ger klara indikeringar om att kriget mellan de goda och onda är långt ifrån över. Och ironiskt nog kommer klonerna fortsätta anfalla oss i många år framöver.