Super 8

När “Lost”-skaparen J.J. Abrams nu fått chansen att både regissera och skriva manus till en långfilm är det tydligt att han saknar arbetet med succéserien ute på ön, som ju gick i mål förra året. “Super 8” är likt “Lost” ett sammelsurium av lösa trådar, oklara monster och förvirrade karaktärer.
Ett gäng ungdomar håller en sommarnatt 1979 på att spela in en scen till en film på en övergiven tågstation. När ett tåg närmar sig i horisonten blir ungdomarna extatiska över den perfekta kulissen och börjar genast filma. Snart blir de dock vittnen till en enorm kollision då en bil kör ut på tågspåret. Och vad som till en början bara ser ut att vara en olycka, tar en snabb vändning då militären anländer till platsen, och det snart börjar talas om ett monster som har rymt från tåget.

“Super 8” är som bäst då de övernaturliga inslagen, monsterna, bara är en perifer del av handlingen. Likt förra årets briljanta tv-serie “Walking Dead” är inte det mest intressanta att se monster som river ner samhällen och slaktar människor, utan människornas reaktioner på det som händer. Vetskapen om att något som hotar att förstöra hela samhället härjar där ute, och människornas ageranden utifrån detta, är ofta fascinerande. Under första halvan av “Super 8” är det precis detta som skildras – och det är otvivelaktigt då filmen är som bäst. Andra halvan ägnas mest åt stora monster som åsamkar stor skada och stora explosioner – och då faller den genast tillbaka i ett fack där vi redan har placerat alldeles för många filmer.

Det är synd, för någonstans bakom detta lager av stora smällar och monster med superkrafter finns en ambition som är intressant. Under vissa perioder tidigt i filmen lyckas denna ambition tränga igenom lagret av publiklockande specialeffekter, och är då både rolig, spännande och nytänkande. Tyvärr är herr Abrams väl medveten om hur man gör för att locka publik – och det är ingen slump att filmen genast intog förstaplatsen på den amerikanska Box Office-listan. Och visst, det är okej underhållning – även om det hela egentligen hade kunnat vara så mycket bättre.