Det är alltid något speciellt med jubileumskalas.Vartenda år av Novemberfestivalen i Trollhättan har visserligen varit ett kalas som för varje år vuxit sig större och större. Men det var denna, den tionde i ordningen, som verkligen skulle bli den stora festen. I folkets us i Trollhättan hölls den i särklass största visningen för oetablerade unga filmare och gästerna var många; både de som kom för att se sin film och de som bara ville se massor kortfilm eller på annat sätt var delaktiga i festivalen.
Jag misstänker att en hel del av er som läser detta inte har en aning om vad Novemberfestivalen är, och undrar hur jag kan nämna den i samma andetag som en mening som “den i särklass största”.
Låt mig förklara…
TILLBAKA TILL FRAMTIDEN
1996 gick den första festivalen av stapeln. Många av de som nu och då arbetade på Magasin 15 i Trollhättan, en videoverkstad för unga filmare, besökte flera olika festivaler och tyckte det slarvades med både teknik och organisation. De ville göra det bättre – helt enkelt. På den tiden fanns det inga regionala uttagningsfestivaler som det finns nu utan de fick helt enkelt ringa runt till olika videoverkstäder och samla ihop filmerna. 1996 års vinnare kom från en kille som använde bildberättande på ett helt unikt vis, med ett driv i sina historier som många saknade.
Killen hette Josef Fares och vann alltså den allra första Novemberfestivalen. Idag pratar han om festivalen i sammanhang där han knappast behöver nämna den och ser det själv som en av de största händelserna i sitt filmliv.
Han vann även den andra upplagan och resten är, för att använda ett klassiskt ord i sådana här sammanhang, historia.
I år vart han där för att dela ut Memfispriset som går ut på att man får medverka ett par dagar på en inspelning som produktionsbolaget Memfis står för. För förutom att vara en unik mötesplats för unga filmare delas det också ut ett gäng priser av en Jury som till skillnad från filmskaparna är allt annat än Oetablerade.
I år satt filmkrönikans Emma Gray Munthe med för andra gången, regissören Daniel Lind Lagerlöf och så Teresa Fabik som för ett par år vann just Novemberfestivalen och ett par år senare debuterade med långfilmen “Hipp Hipp Hora”. Av de 64 filmerna som visades var 50 direktkvalificerade och de hade alltså vunnit i de regionala uttagningarna som för första gången hölls på samtliga regioner runt om i Sverige.
Man tävlar i tre klasser; Lättvikt (0 – 16) Mellanvikt (17 – 21) och tungvikt (22 – 26) och från varje region kommer det således in tre filmer. De resterande 14 valdes ut av bl.a. Thomas Johnsson från Magasin 15 som arbetat med festivalen ända från början. Sedan delas dessa 64 filmerna in på 7 ungefär lika långa filmpass och visas på stor filmduk med ordentligt ljud i en biograf som tar drygt 400 besökare.
Fullsatt var det allt som oftast, och reaktionerna på filmerna var blandade; alltifrån snälla tysta applåder till rena jubel. Spridningen är stor; visst gör de i lättviktklassen mycket enkla filmer med få klipp och om sig själva i skolan, och mellanviktarna leker gärna med vapen och lägger filmsoundtrack över filmerna medan de som går på folkhögskolor gärna är lite för pretentiösa. Där finns humor, allvar, tonårsångest, absurda filmer, animerade filmer och dokumentärer av alla de slag. Förutom att delas ut pris i de olika klasserna finns det också hederspris från juryn, tidskriften Zoom delar ut ett pris och så kategoripriser såsom Bästa Foto, Klipp, Ljud med mera. Vinnaren av Lättviktsklassen vinner en visning på Göteborgs Filmfestival Jr. Mellanviktssegraren fick en komplett redigeringsdator från Apple och tungviktssegraren ett produktionsstöd på 25.000 kronor för sin nästa film.
TIOÅRSFESTEN
Nu förstår ni nog konceptet.
Förutom drygt 10 timmars film bjud det även på underhållning. Under åren har artister som Bad Cash Quartet, Cirkus Miramar och Loke stått på scenen och i år var det Stefan Sundström som strax efter buffén, som äger rum på Lördagskvällen, spelade och sjöng sina sånger.
Undertecknad arbetade i cirka 4 veckor med att kopiera band, pressa om filmer till 16:9 och diverse andra sysslor innan festivalen gick av stapeln.
Tio år firades dessutom med bakelser, en nostalgisk tillbakablick med bland annat polaroidfoton från de tidigare åren, en hemlig långfilms visning och så Jonas Myrholm som varit konferencié alla tio år.
Josef Fares vet fortfarande vilken plats han satt på när han 1996 vann sin Novemberstatyett och Emma Gray bad projektledaren Thomas att få sitta i Novemberjuryn varje år eftersom hon tycker det är så himla roligt.
Vinnaren i Tungviktklassen var en kille vid namn Peter Larsson från Visby som med sin film “Mannen som inte kom någonstans” dessutom vann publikpriset.
Är du under 26 och har gjort en kortfilm under detta år eller kommer att göra en under nästa, som inte är längre än 15 minuter, kan du skicka den till din uttagningsfestival. Deadline brukar vara strax runt om eller efter sommaren men varierar. Mer information & regler och vart du ska skicka din film finns på www.novemvberfestivalen.nu.
Nästa år fyller november 11 år och det är redan för tidigt att sia om hur det kommer att bli – men för alla de som älskar film kommer Folkets Hus i Trollhättan, under två festivaldagar 2006, vara mer än oumbärligt.